Läsandet banar vägen
Det är mitt andra besök på IVIK, den särskilda utbildning på gymnasieskolans individuella program för ungdomar som immigrerat till Sverige. Här läser man kärnämnena: svenska, engelska och matematik.
Stenhårt.
För det handlar inte bara om att klara kurserna, det handlar också om att lära sig ett främmande språk och på två, maximalt tre, år klara de krav som ställs för år 9 i svensk skola. Detta trots att ens egen tidigare skolgång kan ha skett under så svåra förhållanden som i ett flyktingläger, eller inte alls. Dessutom är det bråttom. Flera av eleverna är lite äldre och måste hinna söka ett ordinarie gymnasieprogam innan de fyller 20 år.
Ett rikare språk
När jag undrar hur de tycker att utbildningen har varit för deras kunskaper i svenska är alla positiva. Språket ha blivit rikare, det har blivit lättare att leva i samhället, man har lärt sig mycket.
- Det har på många sätt blivit svårare, svarar Farhad Kalkhany.
Även det är helt logiskt, ju mer man kan desto tydligare blir de kvarvarande bristerna.
För att lära sig maximalt på den korta tiden har IVIK i Luleå prövat en ny metod, individuell högläsning för en medläsare. Förutom den fysiska medläsaren, i dag är det Teodor Gardelli, har man skönlitteraturen till hjälp och hela rummet är fullt av klassuppsättningar. Det är europeiska klassiker som Jane Eyre av Emelie Brontë och William Shakespeares Othello men också moderna svenska ungdomsromaner.
- Det är mycket cigaretter, droger i böckerna, svarar Farhad Kalkhany när jag frågar om livet de möter genom litteraturen känns igen. För honom är droganvändningen främmande.
- Jag har lärt mig jättemycket om kulturen och om olika delar i livet, berättar Arkan Kalkhany.
Farhad bryter in och tar upp hur han genom litteraturen mött människor med sjukdomar eller handikapp. Hur han kommit dem nära.
- Jag kunde ingenting om hur ungdomar här är, fyller Diana Kohzadi i.
Annorlunda liv
Det lär en mycket om samhället, hur man ska anpassa sig.
Flera gånger understryker hon sin glädje i att läsa romaner, för henne en ny erfarenhet. Livet i böckerna upplevs som annorlunda, ovanligt, men lockande.
- Jag vill leva det livet, säger Diana Kohzadi och ler med något jag tolkar som stort allvar. Kanske vet jag precis vad hon menar; en gång kändes livet jag läste om däri flickrummet "langt nol i väla" som en karta för en möjlig och lockande framtid.
En av klassikerna som erbjuds på IVIK är tjocka Jane Eyre. Den tog en månad att läsa, andra böcker går fortare och man hinner nästan en i veckan, men föll många i smaken. Över huvud taget har berättelserna om kärlek engagerat och också vi fördjupar oss en stund i hur den där kärleken är. På vilket allvar tar man den? Leker ungdomar i Europa kanske mer med kärleken än i länder där det finns många hinder: religiösa, sociala eller kulturella, för unga människor att mötas och låta sig mötas av kärlek?
- Kärleken är starkare där man inte har frihet, säger Diana Kohzadi.
Det låter sedan mycket vackert när Arkan Kalkhany säger:
- Med en stark kärlek ser livet fint ut.
Inbjudna volontärer
För den individuella högläsningen har volontärer bjudits in som medläsare och pedagogiken är enkel: volontären och eleven turas om att läsa högt för varandra. Volontären förklarar om det finns oklarheter i texten och kan hjälpa till i fråga om uttal av ord och fraser. IVIK-eleven övar läs- och ordförståelse, intonation och uttal - samt läser en bok som kan ge allt det vi talat om.
- Det har betytt mycket för språket, säger Diana Kohzadi, som samtidigt ibland tycker att hon stör sig själv med sin röst. Arkan Kalkhany ser i sin tur bara ser fördelar med högläsningen medan Daniel Peña inte kan släppa tanken på att läsa är något som görs tyst och utan att röra på
läpparna.
Medläsaren Teodor Gardelli, som själv är gymnasist, tycker uppdraget går bra. Han är också engagerad i IVIK-elevernas läsning bara genom att själv gå kursen Litteratur för bildning. Den har ett visst samarbete med IVIK där de båda grupperna har träffats och fört intensiva resonemang utifrån läst litteratur, en konstruktion IVIK- eleverna är mycket nöjda med; diskussionerna med svenska ungdomar ger jättemycket.Fotnot: "Langt nol i väla" är en strof av poeten Helmer Grundström hämtad ur diktsamlingen med namnet "Langt bort i helvitta, langt nol i väla" från 1981.
Så jobbar vi med nyheter