Långfredag ? så gör du

Yran har inte gjort sig känd för att ligga i framkant när det kommer till hyllandet av traditioner. Speciellt inte religiösa sådana. Snarare tvärtom. Men vi gör ett undantag för det som kan kallas årets tråkigaste helgdag.

Kultur och Nöje2006-04-13 06:30
Med samlade krafter har yraredaktionen denna vecka sjungit långsamhetens lov. Helt utan religiösa förtecken har Yran maxat ett dagsschema med tråkigheter för att du ska göra din långfredag precis så lång som den banne oss borde vara. <BR>Det som i historien varit tråkighetsdagen, dysterdagen och långsamhetsdagen har sedan 1960-talet blivit närmast en festhögtid. Borta är långfredagarna då bara Pasolinis Matteus-evangeliet gick på den statliga televisionen och radions ledmotiv var dämpat. Det låg en sorts allmän uppmaning över vårsverige att denna dag var det slokande som gällde. Deppigt och trist, helst med riktigt slaskigt väder. Jesus hade ju dött just på den här dagen, så nog borde vi sörja.<BR>Yran är inte så religiös av sig. Men vi tror att en riktigt tråkig dag per år kan vara nyttigt för perspektiven. Lite efter regn-kommer-sol filosofi. Och ursprungstanken med långfredagen var på sätt och vis att ladda för fest.<BR>&nbsp;? Om man inte haft tråkigt på långfredagen betyder inte påskdagen (söndagen) så mycket, då firas Jesus uppståndelse, förklarar den nu pensionerade Luleåprästen Alf Hansson.<BR>Han minns de svunna tidernas långfredagar.<BR>&nbsp;? Påskfirandet började på skärtorsdagen. Vi flyttade ut i kyrkstugorna och det fick inte förekomma dans på offentliga platser, kyrkklockorna försågs med säckväv så att de inte skulle ringa för högt, förklarar han.<BR>Och på radion var det bara tråkig musik?<BR>&nbsp;? Nja. Lugn och meditativ, kan man säga, och tv:n försökte dra ner på utbudet av actionfilmer.<BR>Nu är tablåerna maxade med underhållning och nöjespalatsen håller öppet hus...<BR>&nbsp;? Ja. Hela den fina traditionen att människan skulle få vila sig lite har fallit bort. Det är tråkigt, att människor slarvar bort den chansen, vi har ett för högt livstempo idag.<BR>Hur borde dagen se ut om du fick välja?<BR>Den långfredag vi firat i hundratals år får gärna bli lite långsam för alla. En dag där man kan reflektera över sitt liv. Eller, om man vill, minnas Jesu död.<BR><BR><BR>06.30-08.00<BR>Uppvaknandet.<BR>1. Sätt klockan på halv sju. Vakna eventuellt lite halvbakis. Och pass på: inte snooza!<BR>2. Gör havregrynsgröt och glöm saltet. Ät utan mjölk och socker, kolla testbilden på SVT 2.<BR>3. Ta en snabbdusch, klä på dig dina tvättdags-kläder och kom sedan in i ett morgonstirr tills klockan slår åtta (cirka 45 minuter).<BR>09.00-10.00<BR>TV-sunk 1. Kolla finsk gudstjänst på Finsk TV 1. Om du inte har Finsk TV, se till att ha laddat med minst en timme inspelat material något av nedan noterade sitcomes.<BR>10.00-11.00<BR>TV-sunk 2. Du känner tristessen stegras och ber om nåd, men då: långfredagsgudstjänst från Högalidkyrkan i Stockholm. (SVT 2)<BR>11.00-12.00<BR>Skrivstund 1. Livsandarna börjar lämna dig, som extra krydda på moset ska brevet ?Jag om femton år?. Men du måste vara en av fem hiphopartister. Tristessen kan efter detta anta stråk av ångest:<BR>?Jag om femton år är...?<BR>1. Snoop Dogg: Jag lånar till och med ut mitt namn till porrfilmer, allt för lite mer pengar. <BR>2. 50 Cent: jag tror fortfarande att styrketräning är modernt.<BR>3. P Diddy: Jag kan inte skriva mina egna raptexter utan köper de bästa av mina beats och sätter sen mitt eget namn på dem.<BR>4. Advance Patrol: Jag gillar invandrar-förort-sof<BR>ta-chilla-tugget fortfarande eftersom jag inte kan skriva texter om något annat.<BR>5. Lil Jon: Yeah! Jag vet att crunk funkade 2003, och att det har flutit en del vatten under bron sedan dess, men jag bryr mig inte.<BR><BR>12.00-14.00<BR>Musikstund. Placera dig på en pinnstol och smäll på din preparerade mixplatta med 90-talets värsta i musikväg. (Se till att skivan är lite lagom repig så att den hackar på vissa låtar.) Sätt på random och låt snurra i två timmar. Ät fryspizza från Willys till lunch.<BR>Skivan ska innehålla:<BR>1. Mikael Rickfors - Vingar: Året är 1991. Pudelrocken var redan stendöd. Men i ett sista desperat försök lyckades i alla fall rockräven Ricksfors lura den stora massan att så inte var fallet. Skäms, alla ni som köpte singeln. <BR>2. Amy Grant - Baby baby: Idag minns vi med något bittert på tungan hur denna all-american girl next door startade hela trenden med menlösa rock/pop pastischer utan udd. <BR>3. Just D - Grannar: Sveriges första clownposse hade humor och låtsasrap som främsta vapen, långt innan Markoolio gjorde Sommar och sol. En låt om dåliga grannar, till tonerna av ett dagispopbeat, tar tråkigheten till nya höjder så här 14 år senare.<BR>4. Roxette - Joyride: Det var något extremt glättigt, flyktigt och ansträngt över svensk/engelsk pop på nittiotalet. Och Per Gessle var den värsta banditen. Lyssna och lid.<BR>5. Izabella - Shame shame shame: Izabella Scorupco var en nittiotalsmodell och skådis (minns ni James Bond-rullen hon gjorde?) som med facit hand borde ha hållit sig undan mikrofonen. Det är denna überhurtiga soulpop-pastisch en ypperligt bevis på. Knäckande tråkig.<BR><BR>14.00-16.00<BR>TV-sunk 3. Du har fortfarande inte stigit utanför dörren och tristessfaktorn börjar likna en riktigt deppig bakfylledag. Men det är helt i sin ordning. Nu börjar tråkigheterna på allvar.<BR>1. Ocean Ave från TV4+: Innan dokusåpan kom och slog undan benen för fakesåpan hann produktionsbolaget Kajak göra verklighet av den på papperet lysande iden att blanda svensk såpa (tänk Vita Lögner och Tre Kronor) med amerikansk (tänk Glamour). Resultatet blev ungefär lika lysande som Marcus Larssons (en av skådisarna, se bild) skådespelarkarriär. (bild: yra-marcus larsson (till Ocean Ave.)<BR>2. Baywatch - TV3 / Z-TV: Nittiotalet hade många märkliga trender. Elgitarrsynt, spräckliga fleecetröjor i mintgrönt och David Hasselhoff. Vi på Torsdagsyran har väldigt svårt att avgöra vilket av de tre som egentligen var värst. <BR>3. Sabrina Tonårshäxan - TV3: Hetsigt och stressigt, med en envis katt som ska binda ihop historien till begriplighet. Britney Spears-kopian Melissa Joan Hart ser dessutom mer och mer förvuxen ut som tonårshäxan som vägrar växa upp. <BR>4. The Drew Carey show - Z-TV: Rundlagd och skrikig ser vi Drew Carey själv i huvudrollen. Ungefär lika rolig som Tomas Brolin är han också. <BR>5. Buffy och vampyrerna - TV4: Efter att ha sett ett par avsnitt av den här flåshurtiga vampyrkomedin undrar man hur i hela friden det gick till när Sarah Michelle Gellar vann en Emmy award. Vi misstänker att hon bitit minst ett par av jurymedlemmarna i halsvecket. <BR><BR><BR>16.00-17.00<BR>Pysselstund. Ta fram din deklarationsblankett och sätt igång. Om du snabbdeklarerar kan du sistaminuten-söka några högskolekurser som du ändå inte kommer att läsa.<BR>17.00-18.00<BR>Skrivstund 2. Formulera en arg insändare om hur otrevligt det är med allt hundbajs som tinar fram i aprilsolen. Tilltaget kommer ge dig den äkta stofil-känslan som hör långfredagen till. Ät dagens andra fryspizza från Willys under tiden, frosta gärna av frysen samtidigt.<BR>18.00-20.00<BR>Pimpelstund. Pimpelspö är långfredagens perfekta accesoar. Ensamt, slaskigt och genomtråkigt. Ut på isen bara!<BR>20.00-21.00<BR>Pluggstund. Plugga körkortsteori (även om du har körkort skriver du om proven) inse att du glömt/aldrig lärt dig hur man räknar ut bromssträckor.<BR>21.00-?<BR>Filmkväll. Ladda upp med russin och mandel, här kommer långfredagens måste-filmer:<BR>Den blodiga långfredagen (1979), där Bob Hoskins på allvar markerade sig som ettrig engelsk smågangster som under påsken startar ett veritabelt gangsterkrig för att hävda sig mot sina amerikanska kolleger. Helen Mirren som hans raffinerat sexiga älskarinna och gamle kämpen Eddie Constantine i tung biroll.<BR>Nattvardsgästerna (1963) av Ingmar Bergmans betecknas som en självklarhet inom den filmiska dysterhetskategorin. Självklar kvalitet, men Gunnar Björnstrands grubblande präst kan ta knäcken på vem som helst. Ingrid Thulin som snuvig skollärarinna höjer oddsen något.<BR>Matteusevangeliet (1964) är italienaren Pier Paolo Pasolinis extremt strama film om Jesu liv och lära. Enbart amatörer i samt
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!