Lambretta har, enligt egen utsago, inte haft det lätt. Mycket turnerande i samband med den förra plattan slet hårt på bandet och deras interna relationer. Något som slutade med att trummisen, Tomas Persic, fick sparken. Efter en lång ledighet påbörjades inspelningen av detta album i somras, deras tredje för övrigt. Jag tyckte att deras stora hitlåtar Bimbo och Creep var lite småkul. Men, efter att ha hört dem live i somras på Piteå Dansar Och Ler började jag undra vad det var som var fel. Hur mycket Linda Sundblad och grabbarna än jobbade så kändes deras spelning som en enda stor gäspning . Tyvärr måste jag bara konstatera att The fight fortsätter i den andan. Lambretta jobbar på med tung bas, hårda riff och med Lindas ljusa röst ovanpå detta. Men, det leder liksom ingenstans, det känns som om de bara står på samma fläck och stampar. Den som letar efter hitlåtar som de jag nämnde i början letar förgäves. Vassare låtar och inte som nu flera olika producenter skulle nog göra susen inför nästa platta. The fight passar jag dock inför.