Kvinnohistoria nedtecknad i bönehuset

Vid den 253:e dagsträffen i Grubbnäsuddens bönehus tänds ljus för Frida Esperi, initiativtagaren till de möten som fortfarande pågår varannan vecka i byns missionshus.

SAMTAL. Ann-Katrin Tideström samtalade om sin bok "Som vi skrattat där i bönehuset" under ledning av samtalsledare Marianne Söderberg under tisdagskvällen Kontext.

SAMTAL. Ann-Katrin Tideström samtalade om sin bok "Som vi skrattat där i bönehuset" under ledning av samtalsledare Marianne Söderberg under tisdagskvällen Kontext.

Foto: Linda Wikström

Kultur och Nöje2013-10-22 21:22

Möten som protokollförts noggrant och som också är stommen i Ann-Katrin Tideströms bok Som vi skrattat där i bönhuset som gavs ut den 22 maj i år på förlaget Black Island Books.

På tisdagskvällens Kontext samtalade Ann-Katrin Tideström tillsammans med Marianne Söderberg om bokens tillblivelse som också är ett stycke kvinnohistoria från landsbygden i Norrbotten. För just att få med kvinnor i historieskrivandet om Norrbotten har varit Ann-Katrin Tideströms kamp ända sedan 70-talet.

- Första gången jag träffade Frida var under min tid på utbildningsradion när jag jobbade med projektet Kvinnoliv i Norrbotten. Hon deltog i en cirkelledarutbildning i Kalix där uppgiften var att skriva om ett strykjärn. En av de berättelserna var outstanding. En historia om en kvinna som står och stryker och tänker på barnen som flyttat söderut, kryddat med utvikelser om tunnbröd och potatisar, säger Ann-Katrin Tideström.

Det var Frida Esperi, som hon sedan hållit kontakten med fram till hennes död och som under denna tid också utvecklade sitt skrivande.

- Efter Fridas död kontaktade hennes dotter Ylva som bor i Stockholm mig och frågade om jag ville ha protokollen från mötena i bönehuset, från 1996 till 2011.Ylva som arbetar på folkhälsoinstitutet visste hur mycket mötena i bönehuset betytt för tanterna, för det var mest tanter, när man blir gammal.

Det unika med dessa protokoll är nämligen att det inte bara är torftiga mötesreferat, utan utvecklas med åren till att bli fria, poetiska och existentiella berättelser blandad med realistiska noteringar om fikabröd, världshändelser och åldrandets villkor.

Där i bönehuset diskuteras biskopsval, Percy Barneviks höga fallskärm och jordbävningskatastrofen i Haiti, skratt och glädje blandas med sorg och vedermödor.

- Jag kan tänka mig hur viktiga dessa samtal är, speciellt om man går mycket ensam hemma annars, menar Ann-Katrin Tideström.

Förutom redigeringen av mötesprotokollen innehåller boken också ett antal intervjuer, dels med kvinnorna som deltar i syjuntan men också med deras döttrar, bland annat Gertrud Åström, en av deltagarna i den statliga Maktutredningen som tillkallades av dåvarande vice statsminister Ingvar Carlsson 1985 och som länge jobbat med jämställdhetsfrågor.

Och på frågan varför hon skrev boken, svarar Ann-Katrin Tideström:

- Det berättas mycket om unga flickor på Stureplan och Södermalm. Böcker jag också gillar att läsa, men jag vill visa att andra världar också finns. Livserfarenheter som är viktiga att få nedskrivna. Dessa kvinnor som verkligen valt sina liv har gett mig mycket mod och energi. Att så länge man lever knogar man på.

Fotnot: Boken Som vi skrattat där i bönhuset har också blivit en scenföreställning som kommer att turnera i Norrbotten, där Ann-Katrin Tideström medverkar tillsammans med skådespelerskan Mirja Burlin och musikern Lars Paulin.

Kontext

Marianne Söderberg i samtal med Ann-Katrin Tideström

Kulturens hus, lilla salen tisdag 22 oktober kl. 19

Författarscen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!