Kulturskolans resa pågår än
I dag avslutas firandet av Kulturskolan i Luleås 30-årsjubileum. Regnar det inte blir det karneval och konserter på Floras kulle under hela eftermiddagen. Men hur var det förr och vad kommer sedan? Anders Gunnarsson och Monica Karsbrink Lövbom berättar.
- Luleå var en av de sista att starta en kommunal musikskola, berättar Anders Gunnarsson, som förutom ett mellanspel som studierektor arbetat som musiklärare i Luleå sedan 1977.
I stället sköttes den frivilliga musikundervisningen för barn av studieförbunden, där ABF dominerade, och av privatlärare. Lärarna var ofta musiker som också var verksamma i olika orkestrar. Den enskilda undervisningen med en elev dominerade. Dessutom fanns en statlig förstärkningsresurs, alltså pengar från staten, som skulle tillfalla ämnet musik. I Luleå innebar det att tre musiklärare åkte runt i kommunen och förmedlade instrumentalmusik. Gunnarsson nämner blockflöjtsgrupper och fiollektioner.
1999 förändrades verksamheten igen och Musikskolan blev kulturskola. Monica Karsbrink Lövbom, vilken närmast kom från Luleå rytmik och balett, tillträdde som rektor.
- Jag vet inte om det var en trend. Men då började musikskolor i hela landet gå över till att bli kulturskolor, berättar hon.
I en kommunal kulturskola är uppdraget breddat och innebär att utbudet ska omfatta mer än enskild undervisning i musik. Man ska samverka med grundskolan och kan ha pedagoger i fler ämnen. I Luleå finns i dag, förutom den stora gruppen musiklärare, även två dramapedagoger, en bildpedagog och fyra danspedagoger.
Inga deltagaravgifter
Beslutet att byta inriktning hade i Luleå föregåtts av en diskussion om deltagaravgiften. Sedan 1976 hade musikskolan varit både avgiftsfri och förenad med kostnader i olika omgångar. Inriktningen var att elevavgifterna skulle bort.
- Elevavgifter är inte förenligt med nuvarande uppdrag, tycker Monica Karsbrink Lövbom.
Diskussionen har lett fram till att Kulturskolan i Luleå i dag tillhör en av fyra helt avgiftsfria musik- eller kulturskolor. I länet är även Arvidsjaurs musikskola avgiftsfri. De övriga finns i Sundsvall och Örnsköldsvik.
I sin kartläggning av barnkulturen konstaterar den statliga kommittén
Aktionsgruppen för barnkultur att än är det flest kommuner som har en musikskola, 159 stycken. Även i Luleå dominerar musiken men det breddade uppdrag som Kulturskolan i Luleå fick innebär att den har till uppgift att öka integreringen av estetiska ämnen i skolans dagliga arbete. Därför ska den kunna nå alla barn, kommunen har 14.500 barn från förskolan och uppåt, inte bara dem som vill spela ett instrument.
- Jag brukar säga att vi ska nå alla barn - men inte alltid.
Något som egentligen är ett finare sätt att säga man inte hinner med att motsvara det behov som finns i kommunen. Just nu betyder det ett möte med totalt 5.500 barn, varav 4.000 i just Kulturen i skolan som det integrerade arbetet kallas. 1.500 barn har instrumentalundervisning, den tidigare musikskolan nådde mellan 1.200 och 1.300 elever.
Anpassar undervisningen
Detta innebär samtidigt att man undervisar och barnen studerar på ett mer flexibelt sätt, vilket vi berättade närmare om här på kultursidan den 27 maj. Efterfrågan och det ökade antalet elever kräver uppfinningsrikedom då många pedagoger verkligen också vill arbeta enskilt med eleverna.
- Jag tror mycket på det här med både och. När det finns elever som är beredda på att satsa ska vi finnas där och vara möjliggörare, berättar Anders Gunnarsson.
Flexibiliteten kan faktiskt också innebära rena uppehåll i träffarna pedagog-elev beroende på både elevens egna behov och skolans.
- Vi gör olika för att behoven är olika, säger Karsbrink Lövbom. Att arbeta lika med alla innebär inte att det blir rättvist.
Sedan kan lärarna helt enkelt vara upptagna på annat håll under en period. Inte minst i samband med avslutningskonserter/uppvisningar och när någon skola gör ett större arbete.
- I dag har vi en stor efterfrågan från skolledare på att vi ska komma ut i grundskolorna, berättar Monica Karsbrink Lövbom. Särskilt från byaskolorna som gärna vill få med oss i sin kulturkalender, alltså evenemang som återkommer varje år på skolan till exempel luciafirande, musikaler och tematiska arbeten.
Ekonomiskt delar den enskilda skolan och Kulturskolan på kostnaderna i de gemensamma undervisningsarbetena.
Många olika uppgifter
Resan från musikskola till kulturskola har dock inte varit enkel. Förutom att arbetssätten har fått omprövats betyder breddningen även andra uppgifter. Utbudet innebär att arbetet ska fördelas mellan Kultur i skolan-verksamhet, valbara ämnen och kompetensutveckling av andra lärare. Dessutom ingår inköp av professionell kultur till grundskolan. En uppgift som kulturskolan värjt sig mot eftersom man i samband med stora besparingar bara fick liten pott kvar till den professionella kulturen.
- Det sista man vill är ju att avskeda en pedagog, säger Monica Karsbrink Lövbom.
Nu har det dock blivit något bättre och dessutom har garantier getts för att man inte ska behöva nagga de 300.000 kronorna i kanten under kommande tre år. Det ger Kulturskolan en möjlighet att planera, man har också gjort en omfördelning av ytterligare 150.000 kronor till den professionella konsten.
- Jag blev så glad när Anna Azcarate sade så där på det där mötet. (Utövare från länet hade bjudit in Aktionsgruppen, reds anmärkning.) Att den enskilt största satsningen för att stödja barnkulturen är en avgiftsfri kulturskola och att det gör det lättare för den professionella kulturen att komma in i skolan, säger Monica Karsbrink Lövbom.
Den integrerade kulturskolan har dessutom en bieffekt. Medan fler barn får pröva estetiska uttryck har den gjort en del av verksamheten mer osynlig för föräldrarna. Särskilt i de fall då den obligatoriska musikundervisningen bedrivs av lärare som också arbetar i Kulturskolan. Vanliga veckor, inte såna som nu när Kulturskolan visar upp sig på stan, är verksamheten aningen gömd och på kommunens hemsida är man blyg, inbäddad i kommunens verksamheter. Och kanske behöver man inte synas då trycket redan är stort. Som på Kulturskolans scen, Lördagsrock.
- Det var musiklärarna Gösta Gustavsson och Nilsgustav Bergström som kom på det. Upplägget för Lördagsrock ger ungdomarna mycket tydliga ramar för vad som gäller för de band som vill spela. Innehållet ska däremot de unga äga själva. Där ska vi inte lägga oss i, säger hon. Det har blivit en succé, nu ringer de från hela länet och vill komma och spela.
Mot framtiden
Om framtiden säger Karsbrink Lövbom att de är medvetna om att barnen i skolan blir färre, samtidigt kan de då kanske erbjuda förskolan, som hamnat lite på undantag mer verksamhet. Och att man sakta utökar ämnena i Kulturskolans utbud, "Utvecklas därifrån vi är", som hon säger. Då är det troligt att det handlar om text och media, alltså att förmedla gestaltning via film och dator.
Sedan tar man plats i Kulturens hus till våren med en fantasymusikal som just börjat repeteras. Och hösten 2007 flyttar Kulturskolan till nya lokaler ombyggda för att passa verksamheten på Midskogsskolan.
Så jobbar vi med nyheter