Kulturskolan ser inga gränser

Barnkultur- Sverige kartläggs just nu av den statliga ?Aktionsgruppen för barnkultur?. Vi har besökt Gällivare i vår fortsatta granskning av barnkulturens villkor i länet. I Gällivare tänjer kulturskolan på uttrycksformernas gränser. Här vill kulturskolan ta vara på de kreativa begåvningarna och arbeta så att både eleverna och lärarna kan känna att de utvecklas. Kulturskolans senaste stora projekt Naturens kalejdoskop, bestod av dikt, musik, sång, drama, bild och multimedia i ett samarbete med fristående kulturarbetare. ? Vi befinner oss i en ny fas och nu vill vi fördjupa oss så att ännu fler blir involverade. Att jobba över konstformerna är utvecklande både för eleverna och pedagogerna, säger kulturskolans rektor Jerker Johansson. Eleverna uppmuntras att improvisera och kulturskolan i Gällivare är medveten om vad ett gott ledarskap och konstutövning kan betyda för att stärka osäkra och vilsna unga människor. ? Kulturen betyder så mycket socialt. Vi tar gärna hand om ?strulputtarna?. Vi kan fånga deras energi, de är ofta kreativa begåvningar och vi vill ha dem, säger Jerker Johansson. Rask utveckling Den kommunala musikskolan i Gällivare, som startade 1986, hör till de yngsta i landet. Sedan några år har den bytt namn till kulturskola, vilket är mer passande eftersom den förutom musik består av dans och drama. I dag är 11,5 musiklärare, en dramapedagog och en danspedagog verksamma inom kulturskolan. Av musiklärarna står fyra tjänster för den obligatoriska musikundervisningen i grundskolan, resten är instrumentalmusik. Genom projektsamarbete med AF Kultur har kulturskolan också haft undervisning i multimedia. ? Utvecklingen har gått fort och behoven har förändrats. Barn och föräldrar vill pröva olika saker. Vi har känt de nya behoven och kulturskolan kan spela en mer aktiv roll för att tillgodose dem. ? Dansintresset är det som vuxit snabbast. Till och med föräldrar till nyfödda har bett att få ställa sina barn i kö. Lite svårare är det att locka publiken, för folk är inte så vana att se dans ännu. Kräver mer av politikerna Det finns numera ett kulturpolitiskt handlingsprogram i Gällivare med många konkreta mål. Men Jerker Johansson önskar att politikerna var ännu mer drivande. Gruvkommunen Gällivare är utifrån norrbottniskt perspektiv en mellanstor kommun med sina knappt 20.000 invånare. Det är ingen hemlighet att de har ungdomar med drogproblem. ? Det är inte säkert att det har blivit värre men det kanske har lyfts fram mer. Jag tycker att kulturskolan är en resurs för att förebygga sociala problem och borde nyttjas mer för det. ? Jag vill att politikerna ska säga till oss: ?Vi vill att ni ska spela den här rollen?. Vi kan ta på oss mer uppdrag om politikerna var bättre på att se vilken resurs vi är. Jerker Johansson berättar hur de har sammanfört danselever med dem som spelar olika instrument. ? Eleverna får improvisera. Musik-eleverna vågar släppa noterna och de får insikt om att deras spelande betyder någonting mer när de samarbetar med dansarna. Liknande möten har man tidigare också ordnat för musik och drama. Experimentlustan är stor i kulturskolan men det hindrar dem inte från att göra de vanliga, återkommande vår- och julkonserterna. Vill upp på nya höjder Kulturprogrammet Lyftet som startade 2004 gav ny energi till kulturarbetarna i Gällivare kommun. Mycket fungerar bra men det finns ändå områden som enligt Jerker Johansson går att förbättra. Han vill bland annat ägna mer tid åt sex- och sjuåringarna och han önskar att fler skolor ville satsa mer på körsång. I Gällivare har kulturskolan 3,7 miljoner kronor till sitt förfogande. Bygdemedel och andra tillfälliga projektpengar kan späda på kassan ytterligare. Kulturprogrammet Lyftet har gett en halv miljon kronor per år i extra pengar. De stora utgifterna är personal och lokaler. ? Vi har ett bra samarbete med Fol ketshusföreningen när vi behöver större lokaler, säger Jerker Johansson. Svårt nå byabarnen Förutom att ge barnen möjlighet att själva utöva olika uttrycksformer har kommunen ett ansvar för att så många som möjligt får kontakt med de professionella scenkonsterna. Det finns därför en budget för inköp av olika föreställningar och konserter. I Gällivare kommun är den 250.000 kronor. Det är inte bara föreställningarna som kostar. De som bor i Puoltikasvaara, Nattavaara, Nilivaara, Hakkas, Dokkas eller Ullatti måste få skjuts till tätorten och det kostar ofta lika mycket som själva föreställningen. Barnen som bor på landsbygden riskerar att få mindre kultur än de som bor i tätorten om resurserna är knappa. ? Tidigare kunde vi nyttja skolbussarnas returkörning. Men det fungerar inte längre. Barnen i byarna är inte bara få, de är också i spridda åldrar. Därför är det inte så enkelt som att åka ut med föreställningarna till byarna, säger Ann-Helen Mickelzon som arbetar med kulturförvaltningens inköp av barn- och ungdomsföreställningar. Lärare som kulturombud Alla skolbarn i Gällivare kommun får minst en musik- eller teaterföreställning per läsår. Ibland kan de få en per termin. Jerker Johansson säger att det fungerar bra trots avstånden och många byskolor. ? På varje skola finns ett kulturombud bland lärarna, berättar han. I samråd med dem kan vi till exempel dela på busskostnaderna om det behövs för att de ska ha råd att komma till en teater, dans eller konsert. Kulturombuden har också uppgiften att förbereda och följa upp de scenföreställningar som barnen får se.