Landstinget har en plan, en plan som visar riktningen för kulturen i länet under åren 2014-2016. Planen ersätter föregångaren som gällde 2011-2013 och var den första av sitt slag i Norrbotten.
– Kulturplanen är ett verktyg och inget man stoppar in i bokhyllan, säger Elisabeth Lax, chef för division kultur och utbildning på landstinget, med eftertryck.
I grund och botten är planens syfte att vara ett skelett, ett ramverk, som ska förutse och möta de behov och önskemål medborgarna i Norrbotten har på det kulturella området. Meningen är att planen ska gör det möjligt för alla länsbor att ta del av men även delta i kulturlivet.
I kulturplanen slås kulturens betydelse för och påverkan på samhällsutvecklingen fast och hur viktigt det kulturella utbudet är för ett samhälles attraktionsförmåga.
Det är division kultur och utbildning som har det samlade ansvaret för landstingets insatser inom kulturområdet. Den kulturplan som nu är redo att sjösättas omspänner i stort sett allt inom kulturens område och är också ett resultat av samarbete och samverkan med kommunerna, företrädare för kulturlivet och olika intressegrupper.
Planen har tagits fram genom mangling i arbetsgrupper, vid möten och i en särskild kulturberedning. Den har också varit ute på remiss och även vanliga medborgare har kunna tycka till om innehållet som funnits tillgängligt på nätet.
– Vi har egentligen jobbat med det här i fyra år och delaktigheten har växt väldigt mycket sedan vi gjorde den första planen, säger Elisabeth Lax.
Kulturen anses också vara en mycket viktig del av det förebyggande arbetet med folkhälsan men även inom sjukvården.
Lax är väldigt nöjd med och stärkt av det faktum att den gamla kulturplanens mål i stor utsträckning har nåtts.
– När 2013 är slut kommer sannolikt cirka 80 procent av målen i planen att ha uppfyllts.
Landstinget vill gärna att Norrbottens kultur ska ligga i framkant på en utveckling som verkar stärka kulturens roll och betydelse i samhället. Dessutom ska alla kulturpolitiska insatser präglas av begreppen jämställdhet, mångfald och tillgänglighet.
De regionala målen har specificerats i kulturplanen och nya mål för de kommande tre åren är:
* Ett särskilt fokus på att främja kultur av hög kvalitet.
* Stärkt ställning för de fem nationella minoriteternas kultur.
* Kulturen ska användas för att stärka länsbornas hälsa.
Särskilda prioriteringsområden för en framtida utveckling av länets kulturpolitik har också listats i planen. Det handlar om insatser som planeras för fem olika sektorer:
* Litteratur.
* Dans.
* Bild- och formkonst.
* Kulturmiljö och kulturarv.
* Teknisk utveckling på kulturområdet.
Som en viktig del av satsningen på litteraturområdet förs uppbyggandet av ett resurscentrum fram. Tanken är att verksamheten ska börja som ett projekt som ska kunna övergå till permanent verksamhet från och med 2016.
– Vi har fått pengar av kulturrådet för en förstudie och ska vi göra det här måste det bli bra för både skrivandet, läsandet och förlagen.
Dansen är en växande kulturyttring och behovet av en fast institution, ett dansens hus, anses som särskilt viktigt. Frågan är bara om huset ska finnas i Luleå eller Piteå. Frågan riskerar att hamna i långbänk, dels på grund av dragkampen mellan de två städerna och dels på grund av att Vänsterpartiet bestämt sig för att stötta en etablering i Piteå. Socialdemokraterna har ännu inte bestämt vilken lösning de föredrar.
– Nu ligger bollen hos politikerna men från tjänstemannahåll hoppas vi att Dansens hus ska förverkligas inom kort.
På bildkonstområdet är målet under perioden att permanenta verksamheten inom projektet Konstmuseet i norr, det vill säga Havremagasinet i Boden, Resurscentrum för konst i Luleå och konstmuseet i Kiruna.