Museer och teatrar i Storbritannien håller andan inför kommande nedskärningar. Fram till 2015 ska den statliga kulturbudgeten ha krympt med 30 procent.
En svensk turist i London ser knappast den ekonomiska krisen. Hårda sparkrav drabbar även British Museum, Tate eller Victoria and Albert Museum, men tack vare donationer och starka vänföreningar har de klarat sig jämförelsevis bra. Inträdet är fortfarande gratis, även om reformen diskuteras.
Värre är det ute i landet. Bibliotek läggs ner, fria grupper och mindre organisationer går igenom ett stålbad och åtskilliga har flaggat för att de inom kort tvingas lägga ner. Flera städer skär ner sitt stöd. Det mest extrema exemplet är Newcastles omskrivna beslut att helt slopa sin kulturbudget.
Från regeringshåll är donationer, sponsring, volontärer och digital teknik nyckelord. Ett tecken på en ny inslagen väg är beslutet att ersätta Liz Forgan, chef för Arts Council (motsvarande det svenska Kulturrådet) som mötts av respekt för sitt sätt att genomföra nedskärningarna, med "mr Big Brother", tv-producenten Peter Bazalgette som tog dokusåpan till Storbritannien. I sin avskedsföreläsning, med titeln A farewell to arts gav Liz Forgan en känga till regeringen och rådet till sin efterträdare att hålla politikerna på armlängds avstånd: "Politiker och konstnärer är två helt olika fiskar, de ska inte dela stekpanna."
Carl Otto Werkelid, Sveriges kulturråd i London, tror att kultursektorn måste ställa in sig på svält:
- När ekonomin väl vänder kommer skola, vård och omsorg att komma först, mycket eftersatta områden det med.