Kulturhistoria om väckelsen

Tanken väcktes. Varför inte göra en grundlig inventering av väckelsen som sådan i Norrbotten, både den inomkyrkliga och den frikyrkliga? Sagt och gjort. En del av resultatet samlas nu i Norrbottens museums årsbok, som sedan 1922 ges ut i samarbete med länets hembygdsförbund. Redaktör är Per Moritz och bildredaktör Eva Landberg. Årets bok är en minst sagt ambitiös utgåva om ett ämne som hittills sällan har beskrivits samlat, trots att de flesta på ett eller annat sätt kommit i kontakt med olika religiösa rörelser. Utöver det vanliga
- Jag vill gratulera norrbottningarna. Den här årsboken är något utöver det vanliga, ett stycke kulturhistoria som sällan eller aldrig har beskrivits så här grundligt och som fyller en stor kunskapslucka, säger museichefen Curt V Persson. Ändå var han lite orolig när arbetet med boken drogs igång. Skulle det gå att få ihop tillräckligt många artiklar för en hel bok. Ett år senare kan Curt V Persson bara konstatera att man vid det här laget hade kunnat göra två fylliga böcker i ämnet. Den som nu ligger för handen samlar 26 artiklar av 25 skribenter och är en bred genomgång av olika samfund och rörelser. Museets Per Moritz, historiker och etnolog, skriver om nyläseriet, bebyggelseantikvarien Lina Karlsson presenterar länets väckelsebyggnader och Vanja Lövgren bidrar med en översikt över väckelsens och frikyrkornas utbredning från förra seklets början och fram till våra dagar. Korpelarörelsen
Lennart Lundmark skriver om Korpelarörelsen, Jan-Olov Nyström berättar om religionens roll i Antnäs och själv ger sig museichefen i kast med laestadianismen, medan forskaren Lars Elenius skriver om kyrkan och språkpolitiken. Kristina Johansson beskriver väckelsens instrument - psalmodikon - och i flera artiklar berättas om lokala rörelser och samfund: Arjeplogsväckelsen, Frälsingsarmén i Arvidsjaur, Kustkyrkan i Jävre. Men förutom alla beskrivande kapitel innehåller årsboken också en lång rad personliga betraktelser. Folke Isaksson berättar om sin uppväxt i vad han på poetens vis kallar "Väckelsens aftonrodnad", museets Börje Ekström samtalar med Jokkmokksförfattaren Hans Anderson som i sin bok Född i sanningen beskriver ett smärtsamt uppbrott från Jehovas vittnen, krönikören och frisören Mió Mathias Evanne berättar om barndomens upplevelser i Pingstkyrkans norrländska väckelsemötestält. Bengt Pohjanen bidrar med en artikel om sina möten med Korpelarörelsens kvinnor, men också med en hymn tillägnad Lars Levi Laestadius. Guds öga överallt
För författaren Gunnar Kieri hade barndomens många rädslor ofta att göra med Gud. - Hela barndoms- och ungdomsåren följde Guds öga mig varje dag överallt. I skolan, på kvällen när jag gick hem från någon granne. Men allra värst var det när lusten blev så stark att jag var tvungen att onanera på utedasset, då brände ögat mot nacken, säger Gunnar Kieri, som i årsboken skriver under rubriken Befrielsen. Det var den han kände när han som 27-åring äntligen kom fram till en slags slutpunkt i form av en stark övertygelse om att han inte tror på någon högre makt. - Jag upplevde något som de troende kallar för frälsning, en oerhört stark känsla av befrielse. Äntligen bestämde jag över mitt eget liv. Sedan dess har jag aldrig tvivlat, säger Gunnar Kieri.

Kulturhistoria om väckelsen

Det började med en inventering av väckelsens byggnader i Norrbotten - de som finns och har funnits i varje stad, varje by - överallt där människor slagit sig samman.