Kulturen som valfråga?

Valrörelsen har gått in i slutspurten. De båda blocken tävlar om att vinna väljare genom att bjuda över varandra. Pensionärerna ska ha sitt, barnfamiljerna ska smörjas och de som har jobb lockas med nya skattesänkningar. Diger lista
På kulturområdet är hetsen inte alls lika märkbar. De rödgröna levererar visserligen en diger lista med kulturlöften som bland annat bygger på ett extra anslag på en miljard kronor. Men alliansen har begränsat sig till tre så kallade skarpa förslag - alltså förslag som verkligen kommer att genomföras om de borgerliga vinner valet. Den bristen på konkreta löften förvånar inte experterna. - I ärlighetens namn är kulturen inte en fråga som stjälper regeringen eller hjälper oppositionen till makten. Den borde vara det, men det är den inte. Jag tror inte att den upplevs så av vare sig politikerna eller av medborgarna, säger Ann-Sofie Köping Olsson, lektor vid Södertörns högskola och expert inom området konst- och kulturekonomi. Får stöd
Hon får stöd av Jens Cavallin, docent i Kultur och samhälle vid Linköpings universitet: - Kulturen är inte viktig som valfråga. Alla politiker talar i stort sett i samma välmenande tongångar hela tiden om konst och byggnader. Men det är en slentrianmässig debatt som förs och det gäller alla partier. Det är en analys som kulturpolitikerna självklart inte håller med om. - För dem som är aktiva, vare sig man är det som kulturskapare eller som kulturkonsument är det en oerhört prioriterad fråga, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M). 2010 var året när kulturen skulle bli en valfråga, det lovade de rödgrönas kulturpolitiske talesman Leif Pagrotsky inför valrörelsen. Men när knappt två veckor återstår till valet har kulturfrågorna knappast varit brännheta i debatten. Siv Holma (V), har sin förklaring klar: "För passiva"
- Det beror på att alliansregeringen inte vill diskutera kulturfrågorna, för de vet att de inte vinner dem. När Riksskådebanan hade 100-årsjubileum var det ersättarnas ersättares ersättare som representerade alliansen. Lena Adelsohn Liljeroth ställer sig frågande till beskrivningen ("det kan givetvis ha uppstått schemakrockar") och passar i stället på att angripa Socialdemokraterna för att de varit för passiva i riksdagen. - De har inte bidragit till att det skulle bli en debatt. Om man tycker att riksdagen är en viktig arena för en politisk debatt så har de inte visat framfötterna. Det är bara att räkna antalet interpellationer, det har varit en eller två med Leif Pagrotsky, inte mer än så, säger hon. Leif Pagrotsky väljer en annan taktik. Han lyfter fram de rödgrönas presentation av kulturpolitiken under Almedalsveckan som ett positivt genombrott. Det var första gången som partiledarna personligen engagerade sig så kraftfullt på kulturområdet, menar han. Vad beror det på att ni ändå inte har lyckats med att göra kulturen till en valfråga? - Jag tror att det beror på att kulturen har sina egna redaktioner, sina egna sidor i tidningarna. Det har sin uppsida i att den bevakas av specialintresserade och specialkunniga. Men det har också den effekten att de som bevakar politik tänker att det här är inte för oss och så kommer kulturen inte med i bevakningen som den övriga valrörelsen hamnar i.

Kulturen som valfråga?

De rödgröna lockar med en extra miljard till kulturen. Alliansen kontrar med tre "skarpa" kulturförslag. Men spelar partiernas kulturpolitik någon roll i valrörelsen? Knappast, menar experterna.