Det finns många symboliska bilder av krisen för den statligt finansierade kulturen i Europa.
Den 4 oktober använder The Guardian rubriken A Blietzkrieg on the arts - ett blixtkrig mot kulturen - för att beskriva de planerade nedskärningarna på minst 25 procent av den brittiska kulturbudgeten.
Kulturarbetaren Adam Jeanes tycker att beskrivningen är väl drastisk, men instämmer ändå i budskapet:
- Vi har vaknat upp till en helt ny värld, säger han.
Skrik för kulturen
Storbritannien är inte ensamt om att skära ned på kulturen. I Nederländerna planeras en minskning på 200 miljoner euro (1,9 miljarder kronor) av kulturbudgeten. Den 20 november samlades 100.000 människor runt om i landet i demonstrationen Holland screams for culture för att visa sitt missnöje.
- Det är ett underbart exempel på hur kultursektorn kan samarbeta och mobilisera sin publik. Det enda som hjälper i ett sådant här klimat är att visa att kulturen faktiskt har relevans, säger Annette Wolfsberger, kulturarbetare i Nederländerna.
Starkast symbolisk laddning har ändå fotografierna av Gladiatorernas hus i den antika staden Pompeji i Italien.
Den 6 november rasade den mer än 2.000 år gamla byggnaden efter ihärdigt regnande och dåligt underhåll. Regeringen Berlusconis kritiker använder nu raset som ett bevis för vad som händer när kulturbudgeten gång på gång drabbas av stora nedskärningar.
- Raset i Pompeji fick verkligen människor att vakna upp, det är en världsskandal och en skam för Italien. Men det är bara toppen på isberget, problemet är mycket större än så, säger Lorenzo Canova, docent i konstvetenskap på universitetet i Molise.
Minskar ännu mer
Italien, som lever högt på sin kulturturism, har de senaste sju åren skurit ned på de statliga bidragen till kultur med mer än 30 procent. Och kulturbidragen ska minskas ännu mer. Staten vill skära ned kulturbudgeten med ytterligare 2,5 miljarder kronor de närmaste tre åren. Det har lett till omfattande demonstrationer, med bland andra filmarbetare, museianställda och prominenta kulturpersonligheter. Före premiären på Wagners Valkyrian på La Scala protesterade den världsberömde dirigenten Daniel Barenboim mot planerna.
- Genom att skära ned på kulturen skär man också ned på Italiens själ, sade han enligt nyhetsbyrån AFP.
I Nederländerna och Italien är protesterna högljudda och välorganiserade. I Storbritannien beskrivs stämningsläget bland kulturarbetare ännu som "ett chocktillstånd". Där har protesterna hittills riktats mot den brittiska skolpolitiken och beslutet att höja avgifterna för universitetsstudier. Adam Jeanes konstaterar att kulturen knappast gynnas av att jämföras med vård och skola.
- Man använder dela-smärtan-lika-argumentet, vilket är löjligt. Det som folk verkligen behöver mitt i en lågkonjunktur är att muntras upp av kultur, säger han.
Krisländerna många
Spanien, Litauen, Island. Listan på europeiska länder som på olika sätt minskar kulturbudgeten kan göras ännu längre. Senast i raden är krislandet Irland som beslutat att hyvla bort tolv procent från utgifterna på kulturområdet.
Där har debatten varit störst kring en symbolfråga - de skattelättnader för kulturpersonligheter som infördes 1969. Oron var stor för att de skulle tas bort helt, men nu stannar förändringen vid en drastisk sänkning av maxtaket från 2,3 miljoner kronor till omkring 365.000 kronor.