Sångerskan i Twinflower Band heter Linnea Dixgård och är syster till Björn Dixgård från Mando Diao. De kommer ifrån Borlänge och Turn my blame to gold är deras debutskiva. Det är tio spår Americanadoftande folkpop med enkla melodier och kompetenta arrangemang. Tänk er valfri tekniskt fläckfri musikhögskolesångerska, i kombination med analt skickliga musiker som i själva verket kanske är mer intresserade av ljudteknik än av att spela. Så låter det. Rent, fint och bra ljud men innehållet ekar tomt. Man har helt glömt bort att väga in känsla i ekvationen.
Hade Johanna Söderström från Luleå gjort det här, fast bra, hade det antagligen ändå inte fått lika mycket uppmärksamhet i Sverige. För Twinflower Band, skulle jag säga, är ett typiskt fall av snålskjuts på framgångsrika kontakter. Plus att det liksom inte finns någon tradition för den här typen av musik i vårt land. Det är inte "kul" som Cookies And Beans, inte vuxet som Jill Johnson, inte folkligt som Lars Winnerbäck och inte snyftigt som Melissa Horn. De kan bara konkurrera med riktig Americana och då är de ärligt talat chanslösa. Å andra sidan skadar de ingen. Kul att de håller på. Jag har bara ingen lust att höra.