Krönika:Lägg av vid rätt tidpunkt

Magnus Ekelund är inte någon beundrare av Greatest-Hits stämplad musik och samlingsalbum. Sluta i rätt tid, är hans budskap.

Kultur och Nöje2009-10-17 06:00
Magnus Ekelund
Om jag hade fått ändra på musikhistorien så hade en del saker varit annorlunda. Michael Jacksons album HIStory - Past, Present And Future som kom 1995 hade inte varit en dubbelskiva och bara hetat HIStory istället. CD1 innehåller enbart gamla, redan utgivna hitlåtar som drar ned detta verk en aning. CD2 är nämligen en fantastisk skiva med tidigare osläppt material, innehållande bland annat They Don’t Care About Us, Earth Song, History och Scream. Varför man var tvungen att sätta en Greatest Hits-stämpel på denna moderna klassiker är för mig helt obegripligt, ur en artistisk synvinkel. Pedofilanklagelser, plastikoperationer, playback och världssamvete kan kvitta. Det är kommersialism av den här formen som får trovärdighet att skadas i mina ögon. Mina gamla barndomsidoler Kiss borde ha skjutit ihjäl sig själva som band 1982. Att ta av sig sminket 1983 och släppa skivan Lick It Up borde aldrig ha hänt. Inte resten av åttiotalet och första hälften av nittiotalet heller. Creatures Of The Night var på många sätt soppa kokad på en spik. Ace Frehley (bandets integritet personifierad) hade hoppat av redan innan inspelningarna börjat. Men man valde ändå att köpa in hans ansikte till omslaget för att upprätthålla illusionen om Kiss, och man övertalade honom att vara med i videon till singeln I Love It Loud. Ändå vill jag inte ha den ogjord, då det är historiens högst mixade trummor vi hör skivan igenom. Elakt, hårt och distat. Återföreningen 1996 har jag egentligen inget ont att säga om, förrutom att den borde ha upphört då originalmedlemmarna Peter Criss och Ace Frehley inte längre ville vara med - igen. Med dessa korrigeringar hade det varit lät-tare att erkänna vad Kiss faktiskt har betytt för mig. Magnus Uggla, en stor förebild för mig, borde ha satt stopp i och med skivan Retrospektivt Collage som kom ut 1985. Om vi hade sluppit höra klämkäcka låtar som Fula Gubbar, Fyra Sekunder, Kung För En Dag och Vild & Skild, så hade jag alla gånger sluppit förklara mig i minst tio minuter innan folk ens kan acceptera att jag ser någonting hos honom. Han hade hellre kunnat fortsätta som entertainer i andra former och lämnat sin oklanderliga popkarriär från 1975 till 1985 orörd. Så. Nu när jag har klargjort detta så kan vi fortsätta med våra liv, som om ingenting hänt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!