Det var antagligen väntat. Och logiskt, när man tänker efter. Ändå stirrar jag en stund på ordet. Minnesingenjörskonst. Så kallas den nya trend som nu blir allt mer omtalad bland dem som är intresserade av internetutveckling.
Det är alltså våra minnen det handlar om, vår egen personliga historia. Varje dag berättar allt fler av oss allt mer om våra förehavanden. Framför allt genom Facebook och Twitter, men också via olika foto- och geopositioneringstjänster. Det snabba flödet av detaljer ur våra liv som vi delar med andra via dessa verktyg - det här äter jag just nu, detta gör jag just nu, detta läser jag just nu detta lyssnar jag på just nu - sätter ett starkt fokus på realtiden. Ingen vill veta vad du åt i går, se bilder från festen du var på för en vecka sedan eller kolla vilka skivor du spelade för en månad sedan. Informationsflödet har helt enkelt vuxit sig för stort för att det ens ska vara möjligt att intressera sig för dåtiden.
Men det innebär inte att vi inte fortfarande har ett intresse för vår egen historia. Tvärtom. Det finns skäl att anta att ju mer narcissistiska vi blir i publicerande av detaljer ur våra liv, desto mer intresserade blir vi också av oss själva och vår egen utveckling.
I senaste Wired får jag tips om tjänsten 4squareand7yearsago, som är ett slags autogenererat eko av en svunnen tid i ens liv. Foursquare, en av de stora positioneringstjänsterna som låter användarna visa för sina vänner var de befinner sig, genom att de checkar in på olika platser med sina mobiltelefoner, ger ju - om man samlar informationen - en bra bild av rörelsemönster och beteenden.
Vad 4squareand7yearsago gör, är att varje morgon e-posta en sammanfattning av var man var och gjorde för exakt ett år sedan. Liknande funktioner har också dykt upp på Facebook i och med att den nya tidslinjen lanserades. Intressant nog närmar sig därmed de sociala medierna en av dagbokens funktioner, det vill säga en faktabank över vad man gjorde, tänkte och kände förr och som det nu börjar bli lika lätt att gå tillbaka till som den handskrivna versionen.
Minnesingenjörskonsten behöver dock inte begränsas till platser. Wired tar också upp Amazons app Daily Review, som bollar äldre anteckningar och understrykningar som man gjort i eböcker tillbaka till läsaren efter en viss tid. Tanken är att man lättare kommer ihåg fakta från böcker man läst om man går igenom anteckningar efter att ha låtit läsupplevelsen vila i någon vecka.
Här vilar möjligen en av ebokens stora fördelar, möjligheten båda att dela läsaningen med andra - och möjligheten att skapa ett historiskt minnesarkiv med anteckningar och sammanfattningar för alla böcker man någonsin läst. Och då kanske minnesingenjörskonst inte är ett för stort ord, trots allt.