Krönika: Musik inte längre det viktigaste

De senaste åren har det också hänt fler saker i och kring landets största anledning att samla familj och vänner framför TV:n. Och numera är det långt ifrån musiken som är huvudsaken med en melodifestival. Hos vissa artister är den till och med en bisak. Som ett ont måste i bakgrunden för att kunna visa sina spektakulära scenkostymer, tuffa danssteg, bomber, granater, glitter och glamour. Minns du vem som kom tvåa i förra årets festival? Förmodligen inte. Men du minns garanterat Lena Ph:s slits på klänningen och After Darks fullfjädrade dragshow. TÄVLINGEN ÄR OCKSÅ ett huvudbry för många artister. För artister och grupper utanför listpopgenren är det inte alls säkert att en melodifestival är rätt drag för framtiden. I år finns till exempel ragga/dancehall-svensken Papa Dee med i startfältet. På 1990-talet var Papa Dee bland de creddigaste artisterna i landet. Hiphop och reggaeinfluenserna hade precis kommit för att stanna och han var en av få som verkligen kunde konsten att toasta (sjunga på Jamaicansk-engelska). Han gjorde klassiker med såväl Stonefunkers som Rob?n?Raz. På senare år har Papa Dee blivit allt mindre creddig och hans album allt mer urvattnade. Hur går man vidare i karriären sen hip hop/reggae-folket börjat tappat tron på dig? Ett svar kan vara att bli folklig och göra en melodifestival. Men. Funkar inte det är hans trovärdighet som ragga/hiphop-artist garanterat bortblåst för all framtid. DET FINNS FLER EXEMPEL på artister som haft huvudbry i år. Europes sångare Joey Tempest blev nyss sur på en journalist som trodde att de skulle vara med i år. Rykten cirkulerar som alltid dagarna innan SVT släpper alla artister som ska medverka, och journalisten i fråga försökte bli först med ett scoop. Varför blev då Joey Tempest så sur för det? Han vill såklart inte ha ett rykte i pressen om att Europe ska göra melodifestivalen. Vad ska hårdrockfansen säga? LÄNETS BIDRAG DÅ? En Katarina Fallholm behövs definitivt i melodifestivalen. Hon är en klassiskt skolad operasångare med ett röstomfång som Richard Engfors bara kan drömma om. En rakt igenom fullfjädrad scenartist. Bland alla After Dark-klänningar, kjol-slitsar och Bert Karlsson-meningslösa-dansbands-pop-låtar finns det ingen tvekan om vart min telefonröst går i år. På en ?riktig? sångerska, dessutom från min barndoms stad, Kalix.