Idag är det dags! Klockan 20.00 kommer John Darnielle från the Mountain Goats att äntra Äpplet-scenen i Folkets hus i Umeå och därmed vara första artisten ut i årets Umeå Open. <BR>I och för sig ska man komma ihåg att alla bra konserter är försenade, men så ser i alla fall den ursprungliga planen ut. Och sedan kommer det bara att rulla på. Från hela Sverige, nästan hela världen, kommer artisterna för att spela på just den här festivalen. Till exempel kommer Timbuktu från allra mörkaste Skåne för att leverera några sköna skånska ramsor till norrlänningarna. Och detta trots att Umeå Open konkurrerar om titeln Världens Konstigaste Festivalnamn - alltför många har trott att det är en tennisturnering jag ska titta på. Om det är det har jag blivit grundlurad. <BR><BR>Jag ser nämligen fram emot ett helt gäng av artisterna. Anna Ternheim har förvisso varit på Kulturens hus för bara två månader sedan, men den konserten skapade snarare en hunger efter mer än en mättnadskänsla. En annan av de bokade akterna, Salem Al Fakir, har också varit här, men honom missade jag. Och så kommer ju glädjespridaren nummer ett just nu - Laleh. Och 1960-talsdoftande Lucky Soul, och ... ja, det blir nog en helt okej helg. Ni som gärna skulle men inte kan åka dit - det finns ju alltid myspace. Musikvärlden går efter regeln "Finns man inte på myspace finns man inte" och det gäller förstås också Umeå Opens artister, så det är ju värt ett besök på torsdag, fredag eller lördag kväll. Spela lite luftgitarr och headbanga så kanske festivalkänslan infinner sig även hemma framför datorn. <BR><BR>Umeå Open är alltså för Umeå vad Luleåkalaset försöker vara för Luleå. Om jag ska vara snäll (jag har ju trots allt inte sett vad den stundande Umeåhelgen ger mig) så kan jag säga att Kalaset har hästlängder kvar till den nivån - och visst, jag läste ju för ett par veckor sedan att det inte alls ska vara någon musikfestival, utan en familjefest. En familjefest. Smaka på ordet och tänk efter hur många mammor och pappor som vill ta med sig sina sjuåringar till Södra Hamn för att titta på Idol-Markus, när de kommer att trängas med 1.000 fulla tonårsdrägg. Som det har sett ut hittills så är ingen, och jag menar verkligen ingen, intresserad av att lyssna på musiken som spelas på de större scenerna - tydligen är det festligare att lyssna på någon lagom salongsberusad gubbe som sjunger Sommartider i ett karaoketält (eller att vara den där gubben). <BR><BR>Det säger väl rätt mycket om nivån på bokningarna från de tidigare åren. Själv höll jag mig vid BD Pop-scenen förra året, som bjöd på ren öronmassage efter att jag plågats av Nazareths sångare (varför grävde de egentligen upp honom?). Och om jag alls besöker Kalaset i år så är det nog nära BD-popestraden ni hittar mig. Även om de återigen skulle tvinga banden att spela på en scen lika stor som Björkskataskolans matsalsscen. Men det börjar hur som helst bli dags för en upprustning. Familjefest eller musikfestival? Just nu är det varken eller, men jag röstar för det senare. Annars kommer jag att fortsätta dra iväg - till Umeå, till Östersund (Storsjöyran har faktiskt lyckats få dit The Hives i sommar), till Göteborg, till Stockholm ... Det slutar med att jag flyttar. Och det vill vi väl inte?<BR><BR>Veckans klipp: Gratiskläder. Och inte vilka gratiskläder som helst, utan gratiskläder direkt ur mammas garderob. Otaliga äro de plagg som plockats ut, provats och sedan mött sitt öde under symaskinen. Eller okej, inte otaliga. Men de kommer att bli. När jag har övertalat nämnda mamma att släppa ifrån sig några fler tröjor/byxor/klänningar/kjolar.
