Min bror är smart inom alla områden där jag är osmart. Han kan med lätthet skjutsa in tillvaron i en matematisk formel som förklarar livet, universum och allting. Det är behagligt att känna en sådan person. När jag börjar tänka på världsrymden, vilket jag till varje pris undviker, kan han berätta om svarta hål och strängteori. Som kontrollknarkare finner jag tillfällig trygghet i vetenskapen.
Men ibland använder han sina kunskaper för att skrämma skiten ur mig. Hör bara på det här:
Vi sitter i ett land med gott klimat och kalla öl. Kvällen är småputtrigt trevlig och det råder konsensus om att semester är en skön grej.
Plötsligt händer det, min bror blir Mr Hyde och släpper bomben.
Han säger att det borde vara möjligt att framställa en antimateriavariant av en människa.
Om antimaterian krockar med originalindividen utplånas båda i en jätteexplosion. Men det går inte att framställa antimateria utan materia. Av nödvändighet bildas en biprodukt identisk med originalindividen men i avsaknad av de kunskaper och erfarenheter som förvärvats längs livets snirklande stigar.
Min bror säger att han, så snart tekniken medger, ska framställa en anti-Johanna med tillhörande biprodukt. Samtidigt gör han en liten rörelse med händerna. Poff! Han kastar antikopian på mig och våra blickar möts i triumf respektive skräck.
Hur kan en människa vara så kallhamrad?
Det obehagliga semestersamtalet ligger ett år tillbaka i tiden, men var gång jag träffar min bror jagar minnet ikapp. Är det nu han tänker göra det?
På fredag bevittnar jag min brors disputation vid Luleå tekniska universitet. Han hävdar att han har studerat mätprocesser i vattenkraftsturbiner. Jaha, ja. Som ni förstår måste jag vara beredd på det värsta. Här snackar vi avancerad tårtning.
Grattis, du är doktor! Din syster har i vetenskapens namn blivit utbytt mot en tom kopia. Tur att originalet hann leverera utlovad dessert till den efterföljande disputationsfesten.
Trots ilningar längs ryggraden kommer jag att gästa tillställningen. Återstår att se om det blir som mig själv eller i form av biprodukten från brorsans science fiction-labb. Där och då spelar det kanske ingen roll. För mest av allt kommer jag att vara en syster. En mycket rörd och stolt sådan.
Universitetsvärlden verkar för övrigt vara full av mystiska fester och ritualer. Kuriren har i dag glädjen att publicera en guide till studenthöstens mesta nöjeshändelser.
Och förresten, jag är ny reporter på kultur- och nöjesredaktionen. Vår ambition är att leverera länets bästa bevakning. För att lyckas med det
behöver vi din hjälp. Hör av dig med tips!