Krönika: "Embassy kan vara lika vackert som Peter Mattei"

IGÅR EFTERMIDDAG SLÄPPTE KULTURENS HUS sitt höstprogram. Ni som följer Kuriren regelbundet vet att jag varit rätt hård i min kritik mot programchefen Anna Jirstrand Sandlund och Kulturens hus för deras nonchalanta behandling av ungdomskultur - eller kanske hellre populärkulturen. Den kultur som främst riktar sig till yngre. Jag var irriterad på att ungkultur alltid behandlas slött, är mindre värt och avfärdas som andraklassens konst. The Embassy kan vara lika känslomässigt vackert som Peter Mattei - för många. Ta mig på orden. Nu vet jag ju egentligen inte om Kulturens Hus och Anna J Sandlund tycker så. Att det är en andra klassens konst. Men det var i alla fall exakt det som hela den där invigningsfesten i vintras signalerade i mina ögon. Den där "stora invigningen" med pompa och ståt, kommunalråd, kulturelit och en massa fina gäster i stora salen med hemmasonen Petter Mattei och finklädd konsert, hela huset öppet och restaurangen fint uppdukad. FÖR ATT SEN NÄR "ungdomsinvigningen" kom bara vara halvdant. Ingen stora salen öppet vilket ledde till att hundratals unga inte rymdes till The Sounds inne i lilla salen. Nonchalant, slött och rent provocerande dålig behandling av popkultur tyckte jag då. Men sedan dess har det hänt en del. Det ska man också säga. Vårprogrammet tog sig också mot för hur det först såg ut - med populärkulturögon sett. Inför hösten fortsätter man också att satsa på smala klubben Populärkultur som kör två kvällar, 10 oktober och 23 november. Även om gästerna inte är offentliggjorda än så vet jag att Christian Ramirez och Joakim Sundell har flera bra planer på riktigt roliga bokningar. Smala, men viktiga för ungkultur och förmodligen en fingervisning om vart "det händer" just nu i svenskt musikliv. I övrigt då? Jo, för att behålla populärkulturglasögonen på så vill jag flagga för Tingsek som slog igenom i våras på med en riktig radiohit och sin säregna blandning av funk och pop. Även Fläskkvartetten med Freddie Wadling, Nicolai Dunger och Titiyo känns spännande. Att lördagsrock fortsätter är viktigt för de unga lokala banden och "Lunchbiten" som är husets nya satsning på kultur på lunchtid kan man hoppas på. Barnen har en hel del spännande att se fram mot som vanligt och konsthallen har hela 10 utställningar fram till jul vilket också får anses saftigt. MEN VISST LIGGER FORTFARANDE TONVIKTEN PÅ DEN äldre publiken - vilket den i och för sig också ska göra. Frågan är bara om det ska vara så här mycket? Norrbotten Neo, Peter Jöback, Rikard Wolff, Jonas Gardell, Ove Törnqvist, Bill Wymans Rythm Kings, After Dark, Peter Jöback, Smokie (jo, dom som gjorde Alice-låten) och Kontext är några av dragplåstren som vänder sig till trettiofem plussarna i första hand. Det känns helt okej och är bra, solida bokningar som säkert ger ekonomi. Men. Skulle jag få bestämma skulle fördelningen till nästa vårprogram fortsätta minska klyftan mellan andelen ungkultur och gammelkultur. En hel del till. Vart är populärmusiken? Tingsek och två Populärkulturkvällar där säkerligen två bra akter inom pop, rock, hiphop eller elektro kommer att stå på scenen är trots allt bara tre (3) saker. På en hel höst/halv vinter. Men. Det går i alla fall framåt för oss som tar populärkultur på allvar. Ni får se det så, eller så gör ni som jag - skriv och protestera.