Krönika: Dansband i rutan väcker starka känslor

Det är egentligen fantastiskt att något så trivialt, simpelt och lättsamt som dansbandsmusik kan skapa sådana känslor. Jag talar förstås om alla reaktioner kring SVT:s lördagsunderhållning Dansbandskampen, som direktsänds från en arena i Strängnäs. Inte trodde väl jag att just den musiken skapade så mycket aggressivitet hos folk, i min blåögda värld möjligen en del hånfulla kommentarer. Egentligen skulle den här krönikan vara positiv (ibland känns det som jag bara gnäller), men jag får låta det vara för den här gången. Också. På olika internetforum kan jag nämligen läsa det ena gnället efter det andra om hur tv-programmet är uppbyggt, om varför det och det bandet inte är med, hur juryn kan vara så dum/snäll/okunnig/partisk - Har du förresten någonsin förresten hört talas om en opartisk jury, och så fortsätter det i all evighet. Värst är, än en gång, de som kallar sig Dansare (viktigt med stor bokstav på D). Låt mig ta några exempel och några förklaringar: "Skandal att mogenband är med och tävlar. Det är ju moderna banden som är framtiden." - Visst måste mogenband vara med i tävlingen. Fortfarande, och för lång tid framåt, är det den stora publiken ute på våra danser. De moderna banden, som Scotts och Date, drar en förhållandevis liten publik. Och den blir inte större om inte de moderna banden lär sig av just mogenbanden. Det handlar inte om att ändra sin stil, utan att sätta personlig prägel. Annars blir det lika tråkigt som att se färg torka. Streaplers, Lasse Stefanz och Flamingo hade aldrig varit där de är idag, med enorma publik- och försäljningsframgångar, om de inte haft en egen stil. Och alla tre banden började som just "moderna" dansband. Så se och lär. "Vi Dansare är ju ute på lördagkvällarna och kan inte rösta. Bättre om en statistiskt säkerställd grupp fått rösta via brev." - Brev! Och så hade programmet tagit åtta år. Ett annat tydligt klagomål är att det visas för lite bilder på den dansande publiken i tv-studion. "Programmet görs ju ändå för oss Dansare". - Programmet görs främst inte för Dansarna. Utan för den stora stora tv-publiken som inte fanatiskt besöker en dansbana varje ledig kväll. Men om SVT gör ett roligt, spännande och bra underhållningsprogram kanske chansen finns att fler upptäcker glädjen i dansen. Det vore väl kul?! Något som är mindre kul är att min kära jurykollega Anna fått ta emot väldigt otrevliga mejl från människor som verkligen inte tycker om henne. Att behöva ha personskydd under tv-sändning är olustigt och onödigt. Flera av otrevligheterna är skrivna av människor som tycker sig ha ensamrätt på dansgolv och danskunskap. Därför säger jag det än en gång. SVT gör underhållning, inte ett vetenskapsprogram. Vi i juryn finns för att sprida kunskap och förklara vad tittaren just sett. Det ska vi göra på ett roligt, fyndigt och spetsigt sätt. Jag hoppas att vi lyckas. Enda målet är att tittarna ska gilla programmet och kanske till och med få lust att bjuda upp. Åtminstone till. Dansband väcker onekligen känslor... PS: De allra flesta tittare och tyckare är dock positiva, ska sägas. Och det är väl en himla tur!

Krönika: Dansband i rutan väcker starka känslor

TV-domaren Thomas Deutgen syns varje lördag i rutan i samband med Dansbandskampen. Oj, vad programmet har fått reaktioner kan han berätta här i sin krönika.