Krönika: Bortglömd men ändå geni

Kultur och Nöje2010-09-10 06:00
När Michael Jackson avled under mystiska omständigheter förra sommaren förfasades en hel värld. Kungen av pop var borta, liksom minnet av att vi alla (jo, ni också) de sista tio åren i hans liv egentligen mest förföljde och hånade honom för hans plastikoperationer, pedofilanklagelser och så psykiskt sköra person. Man glömmer så lätt. Likaså verkar en hel värld ha glömt den andra anledningen till att Off The Wall, Thriller och i viss mån Bad faktiskt lät så bra som de gjorde. Nämligen producenten Quincy Jones. Thriller spelade in mellan den 14 april 1982 och 8 november samma år. Off the Wall spelades in mellan 1978 och 1979. Jag pratade nyligen med Quincy, 77, på telefonen om just dessa, i popvärlden, små parenteser (skämt). "Michael var en annorlunda slags entertainer, en skör, ung man. Men han hade en talang jag aldrig sett maken till" berättar Quincy med skrovlig men pigg röst. Det var inte det enda han berättade. Bland annat avslöjar Quincy också om hur han, under en lång studiosession med Michael och låtskrivaren Rod Temperton under Off the Wall, beställde en prostituerad. Temperton fyllde år och behövde "muntras upp". Quincys bild av en stunds uppmuntran var att ringa in en prostituerad, som skulle strippa i studion med en ghettoblaster (stereo) under armen. Medan Quincy lurade Michael och Rod Temperton att det var Stevie Wonders dotter som ville spela upp en låt hon hade gjort. Vad Michael gjorde? Han sprang som så många andra gånger under inspelningarna och gömde sig bakom soffan. Att prata med Quincy om Michaels sätt att skapa musik kastar på många sätt en ny skugga över album som Off The Wall och Thriller. Michael var ung, och Quincy var redan vid det här laget en legend inom jazzmusiken med en rad grammys i prisskåpet. Innan Off the Wall var MJ egentligen inte var mer än en barnstjärna från Motown, 1970-talets svar på Cherion-studion. Man glömmer så lätt att det faktiskt var Quincy, Temperton och några till av de som satte ihop plattorna med MJ som också de här åren utvecklade hans stil. Inte minst påverkade de Michaels sätt att sjunga. Exempelvis ville de få honom att skriva mer mogna texter, bort från tonårs-tuggummi-historierna som var Jackson 5. Men framför allt handlade det om att utmana Michael att utveckla sin röst och dess melodispråk. "Jag fick honom att ändra sitt sätt att sjunga, absolut. Michael var mycket ung då vi gjorde Off The Wall, många gånger fattade han inte vad vi gjorde i studion utan hängde bara med och gjorde det vi sa. På Motown hade han varit fast i en stil, så vi lärde honom ett helt nytt sätt att utrycka sig på." säger Quincy. Så vad lär vi oss av detta? Att Michael inte var en så stor talang som vi vill tro? Absolut. Han var förmodligen en större talang än vad någon av oss dödliga kan förstå. Men det är också Quincy. Så nästa gång vi går in på Spotify så har vi en skyldighet att kolla upp Quincy Jones samlade verk, inom jazz, inom pop, och inom experimentell musik. En man som ensam vunnit 27 amerikanska grammys har förtjänat det.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!