Konstrådets form diskuteras

Från Dorotea i norr till Malmö i söder. Konstrådets senaste katalog vittnar om spridningen på de 41 beställningsverk som är de senaste att bli klara. På häktets rastgård i Uppsala kan internerna numera blicka in i Thomas Elovssons bjärta giraffhuvud. Däremot kan de inte gå därifrån.  ? Här var vi rädda för att uttrycken skulle bli för starka, men brukarna tyckte det var häftigt. ?Ös på? sa de, berättar Patrik Förberg, utställningsansvarig på konstrådet. ?Brukarna? finns i det här fallet inom kriminalvården. I Lunds kommun kom de från skolan. På Svaleboskolan i Veberöd går små knattar i brons uppför trappräcket. Med näbbarna i böcker vandrar de i fantasins rike. En upptäckarglädje som aldrig borde få kuvas, och kanske är det också med riktning till just skolledning, lärare och föräldrar som konstnären Lisa Jeannin textat ?respekt? i rött på väggen bakom. Knatterespekt.  ? Ett lättillgänglig och visuellt tydligt verk, som till och med har en praktisk funktion. Barnen kan inte rutscha nerför räcket, säger Mikael Adsenius, på Statens konstråd. Drastiskt Där verkar den största dramatiken lagt sig efter vårens utredningsförslag från Statskontoret. Förslaget att lägga ner rådet och i stället pytsa ut delar av verksamheten på andra väntar just nu på vidare behandling hos kulturdepartementet.  ? Vi hade inte väntat oss någonting eftersom vi hade bett om en förutsättningslös översyn. Resultatet blev rätt drastiskt, säger Birgitta Castenfors. Vad kan bli följden?  ? Det kan bli så att verksamheten fortsätter oförändrad eller att den ska ses över i någon del. I så fall går det ut på remiss så att andra för tillfälle att tycka till. Det här är en lång process. Sedan 1930-talet har rådet arbetat med konstnärliga uttryck på statliga arbetsplatser och ett av utredningens argument för nedläggning är att det statliga byggandet minskat.  ? Herregud, även om det inte är staten som är byggherre finns ju verksamheterna kvar. Det är ju brukarna konstens görs för, säger Mikael Adsenius och framhåller att konstrådet samarbetar även med privata byggherrar. Växande intresse Sedan 1997 kan också kommuner och landsting vända sig dit för att få hjälp med kompetens och delfinansiering till beställningsverk.  ? Jag har varit länge i konstlivet och jag märker att folk i kommuner och landsting visar ett växande intresse. Jag tror människor är trötta på den här kommersiella bildvärlden som man är omgiven av hela tiden.  ? Statens konstråd är ju ändå en statlig aktör som kan påverka gestaltningen av det offentliga rummet. Det är kulturpolitiskt utomordentligt viktigt tycker jag. Konstrådets uppgift är att värna ?god? samtidskonst även om Mikael Adsenius hellre talar om konstnärligt innehåll och kvalité. Alla val av konstnär och verk ska ske i nära samarbete med arkitekter, anställda på respektive myndighet eller kommun. För att öka förståelsen har konstrådet sedan ett år en särskild konstpedagog. Kalla fötter Det är sällsynt att ett projekt aldrig genomförs för att det skulle vara för kontroversiellt ? men det händer. Namnunderskrifter från 8.000 upprörda gjorde att kulturnämnden i Vimmerby till slut bestämde sig för en figurativ Astridstaty trots författarens uttalade motvilja mot att ?stå staty på torget?. Berit Lindfeldts Källa Astrid, som hade valts i samarbete med Statens konstråd, ska istället placeras nära Astrid Lindgrens barndomshem i Näs. Men debatt skrämmer inte alla kommuner. I Gävle restes för tre år sedan Carin Ellbergs bubbelgumsfärgade illustration över vardagslivet, Det femte elementet. En knallrosa fallos i en rondell som trots alla synpunkter fortfarande berättar sin historia.  ? Ibland måste det få ta tid. Det finns många exempel på hur det från början varit turbulent men efter en tid blivit ett omtyckt konstverk, säger Mikael Adsenius.

Konstrådets form diskuteras

Nyfikenheten är stor på samtidskonst. Det påstår Mikael Adsenius, Statens konstråd. Dit vänder sig kommuner och landsting för att få hjälp med konstnärliga uttryck. Men hos kulturdepartementet ligger en utredning som föreslår att rådet ska läggas ner.