Konsten att fånga stadens och järnets ljus

Efter att ha åkt en massa mil i jakten på ett plötsligt uppdykande ljus, hittat det någonstans vid SSAB, stått i 40 minuter i minus sex grader för att invänta just det rätta ögonblicket, känns det i fingrarna. Men kanske var det värt det. Det blev en bild och frampå småtimmarna också en sen middag.

SEN KVÄLL I SVARTÖSTAN. Järnverket fotograferat en sen kväll av Ulf B Jonsson.

SEN KVÄLL I SVARTÖSTAN. Järnverket fotograferat en sen kväll av Ulf B Jonsson.

Foto: Ulf B Jonsson

Kultur och Nöje2010-10-06 06:00
Dagen efter kommer ett svar - bilden är inte bara bra, den är till och med "djefla bra". De som skriver till varandra är fotografen Ulf B Jonsson och målaren Lennart Holmbom. Efter att ha övat sig på sina respektive konstformer i över 35 år och under åtskilliga av dem dessutom resonerat med varandra kände de sig redo för att sätta igång ett stort gemensamt projekt. På lördag intar de hela Konsthallen i Luleå med sin utställning Järnet och stadens ljus - hundratals bilder med motiv från staden där de båda lever och verkar. - Vi har jobbat var för sig, men träffats, skickat bilder och mejlat varandra hela tiden. Och för att Ulf ska slippa säga det själv ska jag be att få citera honom: Vi har gjort en utställning vi själva gärna skulle vilja se, säger Lennart Holmbom i en paus i hängningsarbetet på Konsthallen. Ute på Järnverket
När de satte igång arbetet var planerna omfattande. Tanken var att kunna arbeta halvtid med Järnet och stadens ljus, som förutom det egna bildskapandet och utställningen, bland annat involverade skolor och allmänhet i ett pedagogiskt arbete, konstnärliga utbyten med andra stålstäder i världen och iscensatta bilder med Luleåbor. Två år senare kan de bara konstatera att det blev något helt annat efter att endast hälften av de pengar de ansökte om beviljades. - Det kom bland annat en börskrasch emellan, så företag som SSAB var inte så intresserade, säger Ulf B Jonsson, som tillsammans med Lennart Holmbom ändå ställt ut och arbetat med sina bilder på järnverkets restaurang under projektets gång. Smärtsamma förvandlingen
En av drivkrafterna bakom Järnet och stadens ljus har varit att se Luleå i sitt särskilda ljus. I det speciella vintermörkret, under den smärtsamma förvandlingen mellan frusen mark och exploderande grönska och i det "ögonbedövande" sommarljuset. - Jag fotograferar ju ofta människor, men den här gången har jag mer vänt blicken mot vad folk kan se. Det handlar alltså inte om att fotografera något i ett turistljus, utan om att fånga miljöer i olika sorters ljus, säger Ulf B Jonsson. Som den där höstbilden han tog för ett par år sedan någonstans i kommunens utkanter. Ett ögonblick som inte bara fångar vackra höstfärger, utan också ett älgkadaver och en liten ovanlig fågel. Stor satsning
Själv har han jobbat på med projektet så mycket han hunnit mellan sitt uppdragsfotograferande, medan Lennart Holmbom jobbat heltid. - Det här är den största satsningen jag någonsin gjort, vilket märks i min ekonomi. Att en gång i sitt liv få koncentrera sig på en idé under en längre tid har varit viktigt för mig. Vid det här laget har jag så mycket skissmaterial att det skulle räcka för ännu ett liv. Det svåraste är faktiskt att välja bort, säger Lennart Holmbom som på plats i Konsthallen konstaterar att han förmodligen har fler bilder med sig än han kan visa trots tillgången till hela huset. Ulf B Jonsson, som egentligen borde ligga hemma och kurera en svår förkylning, plockar bland några av bilderna i serien Tunas fönster - några huskroppar fotograferade i årstidernas skilda ljus och temperaturer. - Vi kommer nog att hålla på med det här resten av livet. Alla städer är naturligtvis speciella på något sätt, men efter att ha börjat titta har vi verkligen upptäckt hur mycket här finns att se som vi inte har lagt märke till.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!