Konsten är ett djur att klappa

Kulturbloggen The Loser (www.agamemnon.se/loser.html) jämförde häromveckan konstvärlden med klimatfrågan. De stora polarisarna är på väg att smälta bort, världen krymper. Samma process inom konsten: "den del av världen som ännu inte är konst är på väg att försvinna".
En komisk överdrift, som ändå innehåller korn av sanning. Konsten expanderar. Det gäller inte bara teknikerna, utan minst lika mycket förhållningssättet och verksamhetsområdena. En framstående, internationell samtidskonstnär som för en tid tog jobb som dagisfröken eller bilhandlare, skulle i princip kunna hävda en konstnärlig grund till detta. Det kunde vara ett konceptuellt verk. Klassificeringsverktyget, den institutionella konstteorin, utgår ju från devisen "det som konstvärlden definierar som konst är konst". Om det kan man säga mycket, och väcka åtskilliga kritiska invändningar gentemot. Men så ser spelreglerna ut, tills det är dags för en ny giv och ett nytt paradigm.
I Paletten, landets äldsta konsttidskrift, tas fenomenet konst som forskning upp. Sedan en tid tillbaka kan man doktorera i fri konst. Den första svenska disputationerna hölls vid Malmö högskola, hösten 2006. Tre antagna doktorander - japanskan Miya Yoshida, thailändskan Sopawan Boonnimitra, och svensken Matts Leiderstam - har var för sig haft fyra år på sig att arbeta fram en slututställning och en avhandlingstext kring densamma. Under arbetets gång har delmål i form av seminarier och mindre utställningar funnits med.

Konstkritikern Pontus Kyander ser i sin kommentar inte med blida ögon på fenomenet. Doktorera i fri konst - det vill säga forska på något man själv frambringat, är det alls möjligt att misslyckas under sådana omständigheter? Med visst fog ifrågasätts det vetenskapliga värdet av en sådan procedur. Det är en verksamhet som vill vara såväl konst som vetenskap, och vinna status ur båda världar. Men slutresultat har man förvisso ännu inte sett. Där Kyander ser en tilltagande, negativ akademisering av konstvärlden skulle också en krumbuktande nyorientering kunna anas.
I vilket fall lär en påbörjad utveckling inte kunna hejdas i första taget. Konsten är ett djur att klappa, samtidigt som det äter omkring sig. Om det där är konst, varför inte det, eller det ...