Könsperspektivet i fokus på Barents Litteraturting

Ett 50- tal medverkande från Barentsområdet har fått ta del av olika minoritetspråkens ställning och fått lyssna till författare som skriver på minoritetsspråk. Bland de representerade språken finns olika varianter av samiska, meänkieli, vespiska, komi och nenetsiska. Flera medverkande konstaterar att trots olika länder och kulturer har minoritetsspråken mycket gemensamt. Man för man en kamp för sitt berättigande och dras bland annat med svårigheter av olika grad att föra in undervisningen i skolorna. Den gemensamma reflektionen är också att språket är en identitet och utan den är man rotlös. Man ställer sig frågan vilket ?jag? har minoritetsfolk? Viktigt med kontakter Bengt Pohjanen, som via Barents litteraturcenter är arrangör av litteraturtinget, säger att för honom som författare är det viktigt med kontakter med andra minoritetspråksförfattare. Han tycker att utbytet är viktigt även för utveckligen av meänkieli och tycker att det är synd att det så ljumt intresse från lokala författare som skriver på meänkieli att delta i tinget. En av föreläsarna på litteraturtinget var Elena Markova från Petrosavodsk. Hon talade om genderperspektivet (könsperspektivet) när det gäller minoritetsspråk. Enligt henne mötte det stort motstånd när man skulle starta forskning kring detta vid universitet i Petrosavodsk. Det var svårt att få tag i någon att leda projektet. Det man bland annat kom fram till var att i västra ryssland, kring Lovoserov, där samiskan var minoritetsspråk, fanns många kvinnliga författare, medan det i öst, i Karelen, bara fanns en enda kvinnlig författare. Det förklades med att det här fanns en karelsk runtradition som togs upp av männen, medan det i det samiska området var kvinnorna som blev kvar hemma vid elden och skrev. Det har dessutom sagts att dessa män inte kunde skriva eftersom de inte kunde några adjektiv. Det tog lång tid innan de ens kunde skriva brev. Elena Markova refererar också till en studie där man frågade om hur författare tror att det kommer att gå för Ryssland som land. ? Det fanns en pessimistisk syn och en optimistisk. En tredje utsaga kom från en samisk författare som sade att det går bra för Ryssland om alla minoritetspråk ses som samma tillgång som det nationella språket. Optimist om feminism Antalet kvinnliga författare förknippas också delvis med hur långt feminismen nått i ett land, ett område. Någon i publiken menade att feminismen aldrig kommer till Ryssland. Elena Markova var mer optimistisk och menade att feminismen redan finns i Ryssland, men hon betonade att genderperspektivet är en angelägenhet för både män och kvinnor. Marita Mattson Barsk, kultursekreterare i Övertorneå kommun, konstaterar att trots att Tornedalen är ett område som det berättas om i mycket stor omfattning, så finns det inte så många kvinnoskildringar härifrån. ? Jag vet inte vad det beror på och skulle gärna se forskning kring det. Det finns nu flera unga kvinnor som har sitt hjärta i Tornedalen. De skriver visserligen på svenska, men om kvinnorna här, säger hon.

Könsperspektivet i fokus på Barents Litteraturting

Könsperspektivet i fokus på Barents LitteraturtingI helgen har det hållits Barents litteraturting med temat minoritetsspråk i Övertorneå.

Könsperspektivet i fokus på Barents Litteraturting
I helgen har det hållits Barents litteraturting med temat minoritetsspråk i Övertorneå.