Komplicerat och vasst med 40 år gamla anor

Det är ett något ovant inslag att i en minifestival som denna lyssna till en duo som Trummor & Orgel.
Bandet är inte mer komplicerat än vad det låter: två bröder, Anders och Staffan Ljunggren, på hammondorgel respektive trummor, helt instrumentalt. Rent musikaliskt härstammar de i rakt nedåtstigande led från Hansson & Karlsson och de klassiska jazz-utflykter som de improviserade fram för 40 år sedan. Här finns med andra ord inte mycket nytt, men det spelar ingen som helst roll när det ändå är så här pass bra.
Självklart hamnar associationerna också hos organistgudomen Jimmy Smith, och visst får det en också att tänka på Wes Montgomerys gitarrspel och att det skulle kunna passa med någonting motsvarande här. Fast samtidigt är det just den simpla sättningen som gör det - duon bildar här en befriande självklarhet och gör att de kan utnyttja sitt samspel mycket bättre när de växlar mellan att vara explosiva och väna.
Annars är hammondorgel ett instrument som är komplicerat att använda i praktiken då det har svårt att passa in i de flesta sammanhang. Men det finns ingen tvekan om att det är den här improvisationsbetingade jazzen som dess rätta element.
Konserten är en skrupelfri prestation även om förutsättningarna inte är så fördelaktiga (15 personer i publiken vid en lugn restaurangscen).
Suveränt tycker jag.

Komplicerat och vasst med 40 år gamla anor

Fyra kurirhästar. Norrbottens-kurirens Jonas Teglund är imponerad av Trummor och Orgel som fanns på restaurangscenen i Kulturens hus under festivalen -30 grader på fredagskvällen.