Kommunerna måste ta ansvar för barnkulturen

Våren 2007 uppdagades att Norrbottens läns landsting förändrat sin skrivning från 1994 angående uppdraget till sina institutioner. I Kultur för Norrbotten fanns ett tydligt mål om att minst 50 procent av verksamheten skulle gå till barn och ungdom. Men att det innebär en försvagning håller inte Norrbottensmusikens chef Gunnel Karbin med om.- Tvärtom. Barn och ungdomar har nu en rättmätig plats. Det har blivit tydligare.- Målet om 50 procent var verksamt när det kom, behövdes för omläggningen. Jag var verksamhetschef på Norrbottens museum då och vi stängde bland annat lokaler i samband med det, säger Majlis Granström, chef på Division kultur och utbildning på Norrbottens läns landsting.- Nu har man styrt om på länsmuseet, länsmusiken och Norrbottens länsbibliotek och vi tycker inte det behövs längre. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp.Väljer man ändå att räkna publik- och användarsiffror från 2006 visar de för Norrbottensmusiken del att 58 procent av nyttjarna är barn och ungdomar. För första halvåret i år ligger man på precis 50.Smärtgränsen snart nådd
- Vi gör ännu mer för barn och ungdom än 50 procent, säger Gunnel Karbin, och har snart nått en smärtgräns. Så vitt jag vet är vi den länsmusikstiftelse som har störst bredd i verksamheten.Förutom offentliga konserter och konserter för förskolor och skolor erbjuder man även vidareutveckling i de egna ungdomsorkestrarna och på musiklägret Must.Gunnel Karbin är i stället mycket fundersam över situationen ute i kommunerna. Förutom musik- och kulturskolor där undervisningen är frivillig ska alla barn erbjudas musikundervisning i skolan, obligatoriet som det kallas, men lärarnas kompetens är oklar.- I de lägre årskurserna saknar var femte lärare som utexamineras utbildning i musik, säger hon och hänvisar till aktuell forskning.I en nyligen publicerad debattartikel på Rikskonserters hemsida slår musikens företrädare också larm om att 25 procent av alla som undervisar i musik på högstadiet inte är behöriga, och att få lärare i sin utbildning väljer att läsa de 90 poäng musik som erbjuds.Dålig grund
- Det ger oss en väldigt dålig grund att jobba vidare på när det gäller kultur i skolan. Attityderna hos skolledning och personal får en att undra om man tar musikämnet lika allvarligt som matte och svenska.Hur kommer då regeringens nyligen aviserade satsning Skapande skola och 55 miljoner till åren 7-9 att påverka Norrbottensmusikens utbud för de yngre barnen?- Tjänsten som producent för barn och ungdom ska återbesättas, men vi diskuterar hur den ska se ut. Vi ska fortsätta att erbjuda ett utbud, men det är kommunerna som bestämmer, säger Gunnel Karbin.Måste finnas någon som tar emot
I det avtal som skrivs för tre år i taget mellan länets kommuner och Norrbottensmusiken har mottagarna möjlighet att ha önskemål och påverka utbudet. Och här lägger hon in ett par brasklappar. - Varför ska vi producera om inte någon tar emot? Barnen i Norrbotten blir också färre.Divisionschef Majlis Granström är inne i på samma spår.- Det måste finnas någon som tar emot det. Det handlar om pengar och man lägger över det i skolans budget. Där ställs kultur mot det som bara måste finnas, säger hon.Själva satsningen Skapande skola, ser Gunnel Karbin däremot positivt på.- Det är en fantastisk möjlighet för oss tillsammans, skolorna i länet och vi som institution, att arbeta i nya former. Samarbetet med att få direkta relationer med skolans personal är något vi definitivt behöver utveckla.Hon exemplifierar med skolunika koncept eller att låta kunniga musiker från länet svara för nya produktioner. Den blå cirkeln i den nya programkatalogen som ska tydliggöra möjligheterna känns dock närmast symbolisk, i början på 1980-talet startade hela verksamheten med "fortbildning direkt i barngrupp" - och egna produktioner.