- Och nu: från Dallas, Texas - SMOKIN’ JOE KUBEK OCH BNOIS KING!
Man kan definitivt tala om en tung och lysten förväntan som hängde som grova mangrove-tentakler, i luften när dessa inte helt unga och lätt härjade gentlemen shufflade in på Lilla salens scen och begynte det som skulle bli två timmars effektiv bluesfest och uppvisning (med en kort andhämtningspaus emellan).
Smokin’ Joe Kubek var den albyl-vite gitarristen med dekorativt pipskägg (också det vitt), kraftfulla
tatueringar på sina underarmar och en lika kraftfull spelstil som hela tiden gick in för en tio och ut knockout, snarare än någon futtig poängseger.
Bnois King var den färgade sångaren, med solglasögon, keps och grå plyschbrallor, som fixade en välriktad kollektiv mittbena åtminstone till första bänkradens publik (deras ljudvolym var inte, om man säger så, direkt lågmäld).
Det var attack och
totalt definierad känsla från a till ö. Nerskruvat till blytunga ballader tidvis, därefter upphöjt till det slags förädlat gitarrarbete som också (stundtals) inkluderade fenomenalt slidespel av den mera sluga och luriga sorten.
Hela tiden: på liv och död.
Basisten Koko Johnson (svarta plyschbrallor där) samt en trummis, som jag tyvärr missade namnet på, kompletterade ljudbilden. Det här gänget har erfarenhet, är kopplade till den pålitliga Alligator-etiketten i Chicago och spelade så att isen sprack i Norra hamnbassängen. Kanske inte ett ett omedelbart välkänt namn i Sverige ännu, men som sagt: genom spelningar som denna och låtar som Have Blues, Will Travel, Got You Out Of My Blood, Out Of Body, Out Of Mind och Shadow In the Dark (genomgående hotfullt och lika genomgående bra) värvar de bara nya proselyter.
En solid afton, i regi av Svartöns blues.