Klokt men pratigt om barnens flytt

NY BOK Lena Katarina Swanberg Det tomma boet. Om livet när barnen flyttar ut Bokförlaget DN Konflikterna hemma med flygfärdiga tonåringar kan vara svåra för alla parter. En mix av att hålla kvar och vilja slå sig fri ? också för föräldrarna. Att just föräldrar kan längta efter en förändring talas och skrivs det sällan om, men Lena Katarina Swanberg gör det i en ny bok Det tomma boet. Om livet när barnen flyttar ut. Hon skriver personligt om en situation som många fyrtiotalister befinner sig i, med barn som är på väg ut, eller redan flyttat. Man vill ha sin frihet tillbaka men också behövas, det som man hunnit bli van vid. Men friheten kan låta vänta på sig. 1992 bodde var tredje ungdom i åldrarna 20 till 24 år kvar hemma. Ett kvarts sekel tidigare, noterar Swanberg, bodde hela hälften av ungdomarna hos föräldrarna. En redan från början svår process har alltså blivit rejält utdragen i vår tid. Lena Katarina Swanberg har själv fyra, nu vuxna barn. Hon har barnbarn och gamla föräldrar och upptäcker att hon kommer i kläm mellan olika krav, precis som när barnen var små. Det nya är att medel-ålders kvinnor i Sverige, oavsett samhällsklass, är yrkesarbetande och att tiden inte räcker till för allas behov. Förhållandet till de egna föräldrarna behöver ju heller inte vara bra. Både det och förhållandet till barnen kan spåra ur. För gott eller under en period. Swanberg citerar rådgivningsböckerna: ?Du behöver inte upprätthålla en bra relation till din mamma om hon behandlar dig illa?. Det uttrycket, tycker hon, kan mycket väl bytas ut mot: ?du behöver inte upprätthålla en bra relation till din son om han behandlar dig illa?. Och det är nog första gången vi ser den meningen i skrift. Liksom denna: Man behöver inte tycka om den man älskar. Det tomma boet tar också upp tvåsamheten. Vad händer med den när barnen flyttat ut? Ska man också där gå skilda vägar, eller arbeta för en omstart? Kanske vill man sova i eget rum, dra sig undan för att hitta sig själv. Hur framför man det behovet? Att boet blivit tomt behöver inte betyda att man vemodigt ser tillbaka. Människan rymmer så mycket mer. Lena Katarina Swanberg delar frikostigt och ärligt med sig av egna erfarenheter. Ibland blir det för pratigt och glättigt, men mest ändå har hon kloka tankar om generationers förhållande till varandra.