Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
CUM ON FEEL THE NOIZE! Via sina medvetet felstavade (eller om man vill vara riktigt snäll så kan man ju skriva ?fonetiska?) titlar så smällde den engelska gruppen Slade till ordentligt, främst i hemlandet men även ute i världen, från 1971 och ett antal år framåt.<br>Kommande lördag så spelar Slade på Luleåkalaset och då lär vi ju riskera att få höra (och även få chansen att vråla med i) inte enbart Cum on Feel the Noize utan även pålitliga slagnummer som Gudbuy T?Jane, Skweeze Me Pleeze Me, Get Down and Get With It (en gammal Little Richard-låt som Slade plockade upp igen), Coz I Clap Your Hands, Stamp Your Feets, Cuz I Love You, Take Me Bak ?Ome, Mama Weer All Crazee Now , Lock Up Your Daughters och Far, Far Away.<br>Mera osäkert är det väl om vi också serveras jul-låten Merry X-mas Everybody, fast ... det vet man ju aldrig.<br>Det ska alltså bli någon slags ?Glam- & pudel-rock? special på Luleåkalaset i år. Slade spelar 20.00 på lördagskvällen på Norra hamn-scenen och avlöses där 22.00 av de forna konkurrenterna i den likaledes engelska glamrockgruppen Sweet.<br>Bägge grupperna drog i gång sina respektive verksamheter 1968; Slade i den skitiga industristaden Wolverhampton och Sweet i London (men tre av de fyra medlemmarna kom från Middlesex; den fjärde från Wales).<br>Storhetstiden var 70-talet. För dem bägge två. När det handlar om Sweet, som hade energiskt insisterande bubbelgum-hits som Co-Co, Funny Funny, Poppa Joe, Little Willy, Wig Wam Bam, Blockbuster, Hellraiser samt den hårtslående Ballroom Blitz och Fox On the Run (dessa bägge fungerade fint även på den amerikanska topplistan), så är två av originalmedlemmarna döda och för Slades del så återstår också två av den ursprungliga sättningen.<br>MAN KAN MED visst fog tala om att Bäst före-datum för länge sedan har passerats av de här två grupperna.<br>Fast det kan ju vara förenat med ett visst (primitivt) nöje att, så här väldigt långt senare, se och höra på dem i alla fall.<br>Slade, som faktiskt startade som en skinheads-grupp (!), har i alla fall fortfarande i behåll gitarristen och sångaren Dave Hill,som under gruppens storhetstid brukade framträda i en frisyr som såg ut som om den hade tillkommit med en karott som riktmärke för saxen och i platåskor med inte mycket mindre än halvmeterhöga klackar.<br>Det var Chas Chandler, tidigare medlem i den solklart legendariska gruppen The Animals (The House of the Risin? Sun, We Gotta Get Out of This Place, med flera odödligheter) och en tid även manager för Jimi Hendrix, som i början av 70-talet råkade höra den grupp som då lystrade till namnet Ambrose Slade och övertalade dem att styra in på en annan musikalisk inriktning.<br>Med hjälp av en dundrande rytmsektion och Holders hesa vrål, blåste de liv i det tidiga 70-talets rockmusik och kunde under en följd av år betraktas som fullt naturliga arvtagare till de på 60-talet lika röjiga The Who.<br>SWEET VAR EN betydligt mera fabricerad sorts grupp. Ursprungligen hette de Wainwright?s Gentlemen, innan de efter fyra ihärdigt floppande singlar övertogs av hitskrivarmaskinen Chinnichap (Nicky Chinn och Mike Chapman), som försåg dem med majoriteten av deras hits.<br>Efter sin storthetstid fortsatte olika upplagor av Sweet att kuska runt i världen och när original-sångaren Brian Connolly fortfarande var vid liv (han hade dock skakats av fyra allvarliga hjärtinfarkter) så var det vid ett tillfälle, i slutet av 80-talet, aktuellt att de skulle komma till Luleå också.<br>Jag tyckte att det då kunde vara vitalt att slå en signal till den svenske arrangören till turnén och fråga om det verkligen var så jättelämpligt att släppa ut ett band som Sweet, som förutom den i ett miserabelt tillstånd försatte Connolly också plågades av återkommande uppgifter om sprit- och drogproblem hos de övriga bandmedlemmarna?<br> ? Vaddå då? undrade arrangören (som är i gång fortfarande men som barmhärtigtvis kan få förbli anonym här).<br> ? Om han (Connolly) skulle råka dö i låt oss säga Luleå, så blir ju stan jävligt berömd för att det blev så ? eller hur?<br>Tja, så kunde man ju förstås också resonera. Men nu blev hela den där turnén ändå inställd (Connolly blev sjuk igen och några år senare dog han). <br>Sweet blev för övrigt också rejält ryktbara under en tidigare turné i Sverige, då de bajsade i papperskorgar i omklädningslogerna och tog med sig 14-åriga flickor upp på hotellrummen, för diverse aktiviteter där. Inte så särskilt Sweet gjort detta.<br>Sent på lördagskvällen spelar också ett annat föredetting-band ? Europe. ?Enda spelningen i Sverige? har det meddelats. Ja ja, det kan ju faktiskt ligga så till som att ingen annan än Luleåkalaset har visat något större intresse för att engagera det band som gav pudelrocken i Sverige ett gemensamt ansikte, med hockeyfrillor och allt.<br>EUROPE BYGGDE I princip sin karriär på världshiten The Final Countdown och när allt var över så var det bara skatteskulderna kvar. Dessa reglerades dock så småningom men när det ansågs som relevant att släpa ut de musikaliska liken ur garderoben igen, så fick inte gitarristen Kee ?Kjell Lövbom? Marcello vara med längre. Okänt varför.<br>Föredetting-show eller, finare uttryckt, ?retro?. Det är det som vi får se, till helgen.<br>Katten Malin är i alla fall så långt man kan tänka sig från att vara en föredetting. Bara hon får lite Pussi eller annat godis, så är hon nöjd.<br>Till nästa gång (då Kalaset är över): Lev Väl.
