JP Nyströms bjöd på örongodis
- Sista valsenJ P Nyströms med gästerFredag kvällKulturens hus, LuleåSå var det då dags för den andra kvällen av tre. Sista valsen är undertiteln på festivalen, men det betyder inte att grabbarna tänker lägga instrumenten åt sidan. Sista valsen markerar endast att det är sista gången som J P Nyströms anordnar en folkmusikfestival. Det var nästan fullsatt även denna kväll och man kunde ta på den förväntan och glädje som fanns i publiken. När man går på konsert med J P Nyströms så vet man vad man får. Det är som att längta efter sitt favoritgodis eller sin favoritmat, man vet hur det smakar men ändå finns det en längtan att få upplevelsen om och om igen. Sak samma med den folkmusik som de här grabbarna har förvaltat och förmedlat så väl genom dessa 30 år som har förflutit. Svante Lindqvist inledde med att prata om ställen som J P Nyströms har spelat på under åren och drog sig till minnes, både den första spelningen och den värsta som de har upplevt. Därefter var det dags för den sedvanliga Forsbergspolketten efter bröderna Blomqvist. - Att ni är här, sa Svante med glimten i ögat, bevisar en sak. Folkmusik är inte så dålig som den låter. Skratt och applåder, naturligtvis. Vi fick höra många pärlor från J P Nyströms karriär, bland annat den fina schottisen efter bröderna Blomqvist, och låtar som grabbarna spelade till baletten På Norrbotten. Gärdesvisan av Pelle Lindström och Jan Johansson var ett kul inslag. Markus Falks berättelse om hur han som 12-åring under en semesterresa köpte ett dragspel i Stockholm likaså. Han gav oss ett prov på hur detta gamla dragspel från 1921 lät med Kyrkvaktarvalsen från Dorotea.Den tidigare medlemmen Olle Falk var en av gästartisterna och spelade tillsammans med övriga gänget en mycket fin norsk vals. Anders Aasa kompade snyggt på gitarr. När dessa båda herrar är med på scenen så känns det som om de aldrig har slutat i gruppen. Det låter hur bra som helst och deras gästspel är ett fint inslag. Naturligtvis fick vi höra en låt av Hadar Hagström med sång av Göran Eriksson, dock inte Mamma kokar palt, som vi är vana att höra utan Plocka blåbär. Kul låt med totalt galen text.Kvällens första gästartist var den norrbottniske unge spelmannen Daniel Wikslund som serverade ett ekvilibristiskt stycke och sedan en låt som han spelade när han blev utnämnd till Årets Näck 2003. Bägge låtarna utfördes med bravur. Ett annat kul och friskt inslag var när Mats Olaussons dotter Frida och hennes kompisar spelade Schottis från Porjus och den alltid lika fina Slängpolska efter Byss-Calle, den sistnämnda en 1700-talslåt. Kvällen avslutades med Thore Härdelins fina Lyckomarschen, med text av Svante Lindqvist, och lycka var verkligen den känsla som fanns i kroppen efter denna fina musikafton som i skrivande stund fortsätter på Kulturens hus med musikpub och dans.
Så jobbar vi med nyheter