Förutom all materialanskaffning och tusen praktiska ting har Kilens Ricky Sandberg dessutom haft korrespondens med Jordbruksverket. Anledningen är den performance som konstnären Stein Henningsen planerar att genomföra under vernissagen i museiparken. Henningsen gör som många andra samtidskonstnärer just nu - använder sig av döda djur i sin konst. För att krossa tolv slaktade fårhuvuden behövs tillstånd från Jordbruksverket. Kilen sökte, fick först bifall och sedan ett nej.
- Vi har handlat helt korrekt enligt alla regler för smittspridning, men Jordbruksverket hänvisar till EU-lagstiftningen som säger att slaktavfall bara får användas när det gäller forskning, diagnostik och undervisning, säger Ricky Sandberg.
Utgår från lagstiftningen
Några undantag är verket inte beredd att göra.
- Vi utgår helt från lagstiftningen, i det här fallet EU-lagar, som noga anger undantagen. Jag kan inte se att detta faller in under begreppen undervisning, forskning eller diagnostik, säger enhetschefen Stig Widell på Jordbruksverket.
Men hur kommer det sig då att europeiska konstnärer som exempelvis engelsmannen Damien Hirst kan jobba offentligt och publikt med djurkadaver?
- Det är en bra fråga. Vi får ofta frågor som gäller just andra EU-länder, hur det kan komma sig att vi tolkar lagen olika. Och jag har inga svar, kan bara utgå från hur vi här i Sverige ser på saken, säger Stig Widell.
- Det här är ingen enkel fråga. Om jag har förstått det hela rätt handlar detta om en protest mot kriget och skulle alltså kunna ses som undervisning, men vi har bedömt det så att det inte fullt uppfyller det kriteriet. Lägger man in lite mer undervisningsaspekter i konsthändelsen kan ju arrangörerna återkomma i frågan, säger Stig Widell.
Konstnären Stein Henningsen är upprörd och anser att Jordbruksverket lägger sig i premisserna för hur hans performance ska utföras och känner sig censurerad.
- Konsten ska chockera och uppröra och jag håller med om att detta är väldigt starkt och skrämmande. Djuren är döda, kropparna förmodligen redan uppätna. Jag vill skapa en stark bild av kriget, offra guds lamm, få oss att tänka till och känna det fasansfulla som krig innebär.
Dödlig skönhet
I de fotografier Stein Henningsen ställer ut i Luleå har han fångat skönheten i den ammunition som tillverkas i Norge, Finland och Sverige. Fredliga länder med en stark vapenindustri.
Henningsen, som också arbetar kommersiellt som fotograf vid sidan av konstnärsskapet, tar alltså fasta på det vackra i ammunitionens former, det rena och minimalistiska, de erotiska kurvorna. Ammunition som vackra skulpturala ting som först när de går i stycken dödar barn, kvinnor och män.
- Vi ser dessa offer på TV varje dag, orkar inte bry oss, skyddar oss. Genom att visa upp andra bilder av denna fasa vill jag väcka frågor som till exempel hur kan det komma sig att vi i en värld där förståelse och kunskap växer ändå kan tillåta att detta sker. Hur kan vi förlåta?
En förskräcklig syn
Förutom de estetiskt tilltalande bilderna av ammunition, tolv till antalet som tillsammans bildar en rad på över 50 meter, utför Stein Henningsen sin performance som han kallar Agnus Dei - Guds lamm.
Till musik förvandlar han sig från en affärsman till en soldat som går loss med slägga på fårhuvudena.
- Det blir naturligtvis en förskräcklig syn, folk vänder bort sina ansikten, blir uppskakade. Men det är också meningen, det ska vara starkt.
Runt omkring i Europa, bland annat i Venedig, har Stein Henningsen byggt tillfälliga krigskyrkogårdar av vita kors i sitt konstprojekt Crosses of Liberty.
- Det fina med performance och tillfälliga installationer är att jag som konstnär får kontakt med människor som blivit berörda. När jag byggde upp en krigskyrkogård utanför Stortinget i Oslo kom det ungdomar fram och lade sig bredvid korsen. När jag gjorde min Agnus Dei på Stockholm Art Fair kom det folk från hela världen fram och tackade för upplevelsen.
- De flesta offren i krigen är civila. Många är barn. På TV ser vi dem ligga där i sina blodpölar, blir inte särskilt upprörda. Men en krossad slaktad fårskalle upprör, samtidigt som man i Frankrike sätter fram dem på bordet till middag. Även i Norge äter vi fårhuvuden.
- Det är inte vår sak att vara konstkritiker, vi utgår endast från gällande lagar, säger Stig Widell på Jordbruksveket.
Påverkar det kontroversiella i Stein Henningsens performance ert beslut?
- Jag kan gott tänka mig att det skulle bli många skriverier kring dessa krossade fårskallar och därför vill vi fatta beslut som vi kan motivera. Enligt mitt sätt att se det har vi gjort det.
- Jag tycker att det är konstigt. Först fick vi klartecken eftersom vi Jordbruksverket inte såg några hinder när det gäller smittspridningen. Men efter ett chefsmöte ändrade man sig, började prata om andra uppmärksammade händelser där döda djur varit inblandade. Så mitt intryck är att Jordbruksverket fått kalla fötter, blivit rädda för att stå bakom ett beslut som i slutändan kan vålla uppståndelse och skriverier och göra människor upprörda. Men frågan är om det verkligen är Jordbruksverkets uppgift, säger Ricky Sandberg.