Jonas Inde berättar om sin stora livskris

Det skulle bli en bok om två polares resa genom USA. Om musik, biljard och poker.  ? Men så kom det ett fönstersprång emellan, säger Jonas Inde och slevar beslutsamt i sig frukost på ett café i Stockholm. ?Ett fönstersprång? betyder Jonas Indes självmordsförsök. För lite drygt ett år sedan hoppade han från tredje våningen, rakt ner på en sandlåda och spräckte skallbenet. Så förutom musik, biljard och poker, handlar Too fast for love om Jonas Indes djupa kris. Om ?skamcancern?, det vill säga depressionen. Om minnet av psykosens galenskap, om ärret i huvudet och sin numera nyktra alkoholism. Utan omsvep Inte direkt vad man förväntar sig när två av Sveriges roligaste män ? för illustrationerna står Rockys skapare Martin Kellerman ? ska skriva en resedagbok.  ? Jag skriver bäst när jag inte hittar på och skriver självbiografiskt. De texterna håller högst kvalitet helt enkelt. Jag läser egentligen bara biografier, det är bara såna böcker som jag kan fara in i ordentligt. Så det är mycket därför jag gjorde det, säger Jonas Inde. Det är svårt att tro honom. Det låter för enkelt. Att öppenhjärtligt och utan omsvep beskriva sina innersta kriser, sina tillkortakommanden och sin psykiska ohälsa, måste vara svårt. Och läskigt. Eller?  ? Jag tänkte så förut. Men nu känns det bara som att jag är 37. Jag är den jag är. Och de bästa texterna jag skriver, de är självbiografiska. Så vad fan, tänkte jag, let´s go, nu kör vi. Men är du inte rädd för den hypotetiska löpsedeln ?Jonas från Killinggänget: Jag försökte ta mitt liv??  ? Nej för fan. Jag hade en psykos och jag hoppade från tredje våningen, och överlevde. Så det skulle ju vara en glad löpsedel. Nu skrattar jag åt satan på mina egna villkor, och då känns det helt okej. Men till viss del var skrivandet rent terapiarbete, det medger han. Innan han hoppade, satt han inlåst och skrev utan paus i en månad. Resultatet skulle bli ett mästerverk som i slutänden skulle rädda världen. Man skulle kunna säga att hans psykos tog sig litterära uttryck.  ? Framför allt var det viktigt för mig att erövra instrumentet igen. Alltså ordbehandlaren, eftersom det slutade med att jag hoppade ut genom fönstret förra gången jag skrev.  ? En förhoppning är att man kan läsa boken och tänka att ?oh shit, kan man ha såna där saker i huvet, men ändå leva?. För det har ju gått bra för mig ändå. Jag sitter ju här. Pallar inte att se Ja, han verkar onekligen må bra. Men med tanke på att han under alla år av depression, självmordstankar, både nykter och extremt onykter alkoholism och slutligen psykos, hela tiden jobbade och var i rampljuset, har han blivit en mästare på att dölja sitt innersta.  ? Killinggänget håller ju på med en DVD-box på Fyra nyanser av brunt. Men de fick göra kommentatorspåret utan mig. Jag var så jävla väck när vi spelade in den, så jag pallar inte att se det. Jag hade svårt att hålla isär mig själv och karaktären. Det var en jävligt dekig period i mitt liv. Han håller precis på att slutföra en kortfilm som kommer att visas på Göteborgs filmfestival och sändas i TV. Men nästa projekt blir ännu en bok ? trots att han fortfarande kämpar med den lilla djävulen när han skriver. Den lilla djävulen som säger att han ska strunta i mat och sömn och bara skriva. Samma djävul som fick honom att ta språnget från fönstret förra gången.  ? När jag kom hem från USA skrev jag fyra timmar om dan. Punkt. Men det jävliga var att när jag hade suttit och skrivit i fyra timmar, så var det alltid en liten djävul som sa ?skippa käket och fortsätt bara skriva?. Varenda dag. Och jag blev så förbannad att det där inte hade lagt av. Men jag gick emot det, för annars hade jag inte vågat skriva. Är du rädd för att trilla dit igen?  ? Jag har läst om människor som hoppat från Golden Gate-bron. De som överlever säger att det var nödvändigt. Om man ser depressionen som en matförgiftning, då måste man spy. Psykosen är spyan i slutet av depressionen. Man blir inte samma människa igen, och det är bra. Den man var tidigare funkade ju inte. Fakta/ Jonas Inde Född 1967 i Umeå Slog igenom med I manegen med Glenn Killing som sedan skulle bli Killinggänget, där han uppträdde som dansbandssång-aren Loke Martinzon Har sedan dess varit en fast medlem av Killinggänget. Spelade i Stadsteaterns uppsättning av Rocky.

Jonas Inde berättar om sin stora livskris

Boken Too fast for love handlar om en resa genom USA.Men mest av allt handlar den om Jonas Indes självmordsförsök, depression, psykos och alkoholism. ? Nu skrattar jag åt satan på mina egna villkor, säger Jonas Inde.

Boken Too fast for love handlar om en resa genom USA.
Men mest av allt handlar den om Jonas Indes självmordsförsök, depression, psykos och alkoholism.
? Nu skrattar jag åt satan på mina egna villkor, säger Jonas Inde.