Jojken ger språket kraft - helt impulsivt

KONCENTRATION. Deltagarna på helgens jojkkurs fick koncentrera sig för att finna sin jojkton. Under tre år har Erling Fredrikssons projekt "Odda lavllut - Uuet laulut" kombinerat musik och språkrevitalisering.

KONCENTRATION. Deltagarna på helgens jojkkurs fick koncentrera sig för att finna sin jojkton. Under tre år har Erling Fredrikssons projekt "Odda lavllut - Uuet laulut" kombinerat musik och språkrevitalisering.

Foto: Åsa Lindstrand

Kultur och Nöje2010-11-23 06:00
De har ett intresse för jojk. En önskan att nå närmare den samiska sångens kärna, och hitta sin egen jojkton.De flesta är samer, men där finns också en svensk mamma och en polsk doktorand. Bland det sista musikern Erling Fredriksson och hans medhjälpare Paul Ol Jona Utsi gör i projektet Odda lavlut - Uuet laulut är att hålla kurs i jojk och sång i Jokkmokk. Under en eftermiddag tar de hjälp av en av svenska Sápmis största jojkare, Lars-Ánte Kuhmunen.-  Det är skillnad på jojk och sång. När du sjunger använder du magmusklerna, men jojken kommer mer från strupen, förklarar han.Han pratar mycket om känslor, om att uttrycka sorg och glädje, genom jojken. Han återkommer också hela tiden till renskötseln, hur han jojkar i vardagen och hur tillståndet i renhjorden påverkar jojken, och kanske också vice versa. Men egentligen, säger han, kan man jojka allting.- Ofta spricker jojken fram helt impulsivt. Då kan det bli vad som helst. Ibland blir det mer traditionella jojkar. Man kan jojka bänken man sitter på, om man tycker det är en skön bänk. Men det ska vi inte göra nu. Söka sin ton
Han ber Erling Fredriksson om en sångton. Och så visar han hur motsvarande ton låter i jojkform. Skillnaden i ljudbild är påtaglig. Så får kursdeltagarna söka sin jojkton. Försiktigt prövande, mestadels kvinnliga röster, smyger runt i luften.- En sak som är viktig är att låta rösten komma ut ordentligt, slår Lars-Ánte Kuhmunen fast.- Har ni några frågor, förresten? Det finns inga frågor som är dumma, för det här med jojk är så stort.Jo, frågorna är många. Vad tycker han till exempel om att flera av de samiska artisterna väljer att anpassa jojken efter västerländska musikformer?- Det är ju ett sätt att göra jojken lättare att ta till sig. När man jobbar tillsammans med ett band måste man förenkla och anpassa jojken, samtidigt som något kan gå förlorat då. Riktigt traditionell jojk ska du nästan vara uppvuxen med för att kunna ta till dig. Den är så pass annorlunda.Fixa jojkrösten
Han konstaterar att man inte lär sig jojka över en natt, men att alla kan göra det på sitt sätt och öva sig fram.- Nu ska vi fixa till era jojkröster lite.Projektet Odda lavllut - Uuet laulut startade 2007. Idén var Erling Fredrikssons, och tanken var att med musiken som medel stärka och revitalisera minoritetsspråken meänkieli och samiska. Projektet har i första hand vänt sig till unga människor i åldrarna 13 till 25, med viss flexibilitet. Under åren har mellan 300 och 400 ungdomar deltagit i övningar och konserter. Erling Fredriksson konstaterar att kombinationen av musik och språkrevitalisering är gynnsam. - På det här sättet har vi nått en vis målgrupp, nämligen musikintresserade ungdomar. Det finns massor av unga som drömmer om att få uppträda och hålla på med musik, men i och med kravet att det ska ske på deras eget minoritetsspråk har några fallit bort direkt - då vill inte alla.Kompromisslöst nej
Bland dem som har valt att anta utmaningen har det funnits både de som är bekväma i att använda språket till vardags, och de som nästan inte alls behärskar det de likväl betraktar som sitt modersmål. Ibland har det hänt att de har frågat om de inte kan få ta åtminstone en vers på engelska. Svaret har blivit ett kompromisslöst nej. - Då faller snart tanken med projektet. Det jag har sett när de väl kommer över tröskeln, är hur roligt de tycker att det är att använda sitt eget språk, och att det uppstår en viss stolthet hos dem. Ungdomarna har blivit stärkta både i sin scenvana i sin identitet, säger Erling Fredriksson.När jojkkursen går in på sin andra dag är det lite rossliga röster som tar ton. Gårdagens övningar har satt sina spår. De ger sig in i kända jojkar, som den om ruovdderájddo, järnrajden, som alltså är ett tåg. Eller den om Maja från Tana, Deanu Máija, som var vackrast i tre kommuner, men som ingen fick. Så länge det handlar om en jojk som upprepas är det inga problem. Svårare är att växla mellan flera olika. Rätt svårt
Linn Huuva är en av kursdeltagarna. Hon konstaterar att det har varit två roliga dagar, men också att jojk är rätt svårt.- Det är svårt att hitta den där jojkklangen. De pratar om att det ska vibrera i huvudet, men jag har inte känt några vibrationer ... Men det har varit kul att få en grund och mycket handlar om att träna.När Odda lavllut - Uuet laulut nu närmar sig slutredovisning lämnar Erling Fredriksson över till kommunerna att fortsätta på den inslagna vägen.- För min del känner jag att jag har gjort mitt med det här. Men vi har lagt en grund och hittat ett sätt att jobba som jag hoppas att kommunerna fortsätter att utveckla. Vi har visat hur man kan skapa möten till exempel kring jojken, säger han.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!