När Elfriede Jelineks pjäs I Alperna nu för första gången sätts upp i Sverige handlar det inte om någon hyllning till vinterparadiset. I Jelineks värld står vintersport för fascism och ett förflutet som Österrike inte har anledning att vara stolt över.<br>Nobelpristagaren Elfriede Jelinek har tre hatobjekt; sport, natur och masskultur. I hennes pjäs I Alperna ger hon sig på vintersporten. Det är slimmade supermoderna skiddräkter, lederhosen och käcka scouter från i dag, men budskapet letar sig bakåt i tiden, till 1920- och 30-talens antisemitiska Österrike.<br> ? Essensen är kritiken mot de egna, Elfriede Jelinek skriver till de som sitter i publiken. Jag sympatiserar starkt med hennes seriositet och obarmhärtiga politiska kritik ? att hon inte är politiskt korrekt.<br>Det säger regissören Melanie Mederlind, som tidigare satt upp Jelineks Avskedet i Malmö. I Alperna är en del av en trilogi om katastrofer i alperna och har aldrig tidigare satts upp i Sverige.<br>Katastrof i skidliften<br>Platsen är skidorten Kaprun, där 155 skidturister dog för fem år sedan när ett bergbanetåg började brinna inne i en tunnel. En stor del av de som dog var ungdomar, på väg upp till en snowboardtävling. I gränslandet mellan liv och död, på en basstation, möter publiken skidåkande ungdomar och en snowboardvärldsmästare som ännu inte riktigt har förstått att de har omkommit. Där finns också den levande räddningspersonalen.<br> ? Det som kännetecknar Jelinek är hennes förmåga att prata om komplicerade ämnen på ett roligt och enkelt sätt. Hon lyckas förena det högintellektuella och komplicerade med det banala. På ett märkligt sätt når hon ut i publiken, hon talar på båda sätten.<br>I branden i skidliften är ungdomarna offer, men genom ironiska kommentarer om antisemitismen inom alpinismen får de också en annan roll, förövarens. Då handlar det om Förintelsen. Jelineks paralleller mellan skidåkning och fascism är inte så långsökt som man skulle kunna tro. <br>Före andra världskriget var judar portförbjudna i österrikiska skidklubbar. Genom att påminna om arieparagrafer i vintersportföreningarna tar Jelinek upp nationalsocialismen i Österrike. Där är pjäsen fortfarande mycket kontroversiell. Olyckan blev snabbt en slags Estoniakatastrof, som följdes av komplicerade rättegångar.<br>Vi bär skulden<br>Det dubbla förhållandet människa-teknik-natur återkommer i Melanie Mederlinds uppsättning. Hon ser Elfriede Jelinek möta den franske filosofen Paul Virilio, ofta kallad hastighetens filosof.<br> ? Han menar att vi själva bär skulden. Den som uppfann första bilen uppfann också första bilolyckan. Olyckor och katastrofer är två sidor av samma mynt, en oundviklig del av vår önskan efter högre hastighet.<br>Här i Sverige har vi inte samma skuldtyngda förhållande till vårt förflutna, men Melanie Mederlind ser tydliga likheter mellan Österrikes och Sveriges förhållande till natur och friluftsliv. Kärleken till fjällen och vintersporten känner vi igen. <br> ? Jag själv har faktiskt aldrig åkt skidor, men måste erkänna att jag är väldigt sugen på framförallt snowboard efter den här pjäsen. Jag kan höra Jelinek säga ?Neej, det var inte så jag menade, fel?.<br>Fotnot: I Alperna spelas i Luleå den 12 februari och i Boden den 14 februari.
