JazzkonstnÀren som gillar fÀrg
Kultur och Nöje2005-07-01 06:30Ă
rets jazzkonstnĂ€r kallas hon i kalottjazz- och bluesfestivals programblad. Hon Ă€r ursprungligen frĂ„n Tornedalen, och som ung njöt hon av naturen, och Ă„rstidernas vĂ€xlingar hĂ€r uppe. Men sĂ„ smĂ„ningom blev mĂ€nniskornas tungsinne för mycket för den livsbejakande Liksom.<br> ? MĂ€nniskor pratade inte mycket med varandra. Allt var tungt och Ă„ngestfullt, och alla var mycket deprimerade.<br>Som 15-Ă„ring lĂ€mnade hon dĂ€rför hembyn PerĂ€phjolassa i ĂvertorneĂ„, för studier i Rovaniemi. Hon visste bara att hon ville bort.<br>Nu, 32 Ă„r senare Ă€r hon ? bildskaparen och författaren Rosa Liksom ? tillbaka. Hennes konst stĂ€lls ut pĂ„ pĂ„ -Aines museum i TorneĂ„, och hon Ă€r glad.<br> ? Det Ă€r inte sĂ„ mycket för att jag kommit hem till Tornedalen, utan för att alltid Ă€r kul att se sina konstverk hĂ€nga pĂ„ vĂ€ggarna i stora lokaler. De ser mycket bĂ€ttre ut pĂ„ museum Ă€n hemma.<br>Gillar fĂ€rger<br>Hon sitter parkerad i en svart skinnfĂ„tölj belĂ€gen i lobbyn pĂ„ TorneĂ„ stadshotell dĂ€r hon för tillfĂ€llet Ă€r inkvarterad. Bortanför henne och nĂ€rmare foajĂ©n hoppar hennes dotter Saaga hopprep. Saaga Ă€r sju Ă„r, sjĂ€lv Ă€r hon 47, och bĂ„da Ă€r klĂ€dda i starka, glada fĂ€rger.<br> ? Vad kan jag sĂ€ga, jag gillar fĂ€rger helt enkelt. Se bara pĂ„ mina konstverk.<br>Det handlar om vardagsporslin tĂ€ckt med svĂ„rdefinierade figurer i grĂ€lla fĂ€rger, likaledes fĂ€rgsprakande tavlor med samma slags motiv och inte minst en stor metallbur med en liten lapplĂ€ndsk by inuti. Installationen med buren Ă€r skapad speciellt för festivalen, det Ă€r hennes ?tack för att jag fĂ„r vara med?.<br> ? Jag har följt festivalens historia, och den Ă€r en bra idĂ©. De frĂ„gade mig redan för fyra Ă„r sedan men dĂ„ kunde jag inte vara med, men i Ă„r passade det. Det Ă€r en stor Ă€ra, mĂ„nga duktiga konstnĂ€rer har varit hĂ€r Ă„ren innan.<br>Flytten till Rovaniemi blev en chock för den unga Liksom som nu stod ensam för första gĂ„ngen i sitt liv.<br> ? Det var mycket trĂ„kigt. NĂ€r man vuxit upp i ett landsbygdskollektiv och flyttar till en större by dĂ€r man inte kĂ€nner nĂ„gon. Det Ă€r mycket ensamt.<br>Men trots eller kanske tack vare tristessen engagerade hon sig i studentföreningar, anordnade fester och annat. Det tyckte hon om, och hon bestĂ€mde sig dĂ„ för att hon skulle flytta till Helsingfors efter studenten. Det kanske var för att hon varit sĂ„ instĂ€lld pĂ„ det som flytten till Helsingfors inte gav henne skrĂ€mselhicka pĂ„ samma sĂ€tt som den till Rovaniemi. Hon studerade nu antropologi i den finska huvudstaden, och nĂ„gra konstnĂ€rsdrömmar nĂ€rde hon Ă€nnu inte.<br>Flyttade till Danmark<br>I början av 1980-talet flyttade hon till Danmark, och det var livet i Köpenhamn som inspirerade henne till att börja skriva. Hon började mĂ„la och skriva, och det visade sig att hon hade talang. Tre av hennes konstverk visades ganska snart pĂ„ en utstĂ€llning för unga i Helsingfors. Alla tre köptes av en och samma person.<br>Hur kĂ€ndes det att sĂ€lja sitt första konstverk?<br> ? Jag undrade över hur nĂ„gon kunde köpa dem.<br> ? Jag var naturligtvis nöjd med tavlorna sjĂ€lv. Men ... nĂ€r du ser mina konstverk förstĂ„r du vad jag menar, sĂ€ger hon och skrattar.<br>Men det var inte konsten utan författandet som höll henne kvar i den fĂ„ra hon börjat plöja upp för sig sjĂ€lv. Hennes första bok som gavs ut 1985 blev en succĂ©, liksom den andra och den tredje och sĂ„ vidare.<br> ? Efter första boken kĂ€nde jag att jag att jag kunde leva pĂ„ det hĂ€r. <br>HĂ€mtar inspiration frĂ„n livet<br>Sedan dess har hon ocksĂ„ designat pussel, mĂ„larböcker och klockor för barn. Hon hĂ€mtar inspiration frĂ„n livet, jorden och allt som hĂ€nder pĂ„ den. Hemkomsten Ă€r pĂ„ sina sĂ€tt av det vemodigare slaget, och kanske ocksĂ„ ett uppslag för framtida verk.<br> ? Min hemgĂ„rd stĂ„r kvar, men den Ă€r tom. NĂ€stan hela byn Ă€r tom, det Ă€r bara pĂ„ sommaren som det kommer folk dit och semestrar. Men sĂ„nt Ă€r livet, folk gillar inte livsstilen pĂ„ landet och sĂ„ flyttar de in till stĂ€derna och jobben.<br>Uppdrag som jazzkonstnĂ€r Ă€r Ă„ andra sidan allt annat Ă€n vemodigt, och Liksom berĂ€ttar glatt om vad kvĂ€llen har att bjuda.<br> ? Det blir vernissage, jazz, snack och avkoppling, sĂ€ger hon och kastar en hastig blick pĂ„ sin dotter Saaga som vid det hĂ€r laget sitter och pustar ut i en intilliggande lĂ€derfĂ„tölj.<br>Rosa Liksom ler.<br> ? Det Ă€r fint.<br><br><br>