Järn 3:an

När såg ni senaste något sydkoreanskt? undrar Norrbottens-Kuirrens Rolf Nilsén och ger filmen Järn 3:an fyra kurirhästar i betyg.

Kultur och Nöje2005-11-02 06:30
ROLF NILSÉN
Järn 3:an <BR>Royal Bio <BR>Regi: Kim Ki-duk <BR>Skådespelare: Lee Seung-yeon, Jae Hee, med flera <BR><BR>Och när besåg ni senast något sydkoreanskt i filmväg, på någon av Luleås biografer då?<BR>Nej, jag tänkte väl just det. Det var ett tag sedan.<BR>Men nu; eller åtminstone vid ytterligare tre tillfällen: i kväll onsdag, i morgon torsdag samt även nästkommande onsdag, visas här den sydkoreanska filmen Järn 3:an. Och den föreligger det vissa starka anledningar att ta sig i väg och titta på.<BR>Filmen är det första numret i den ambitiösa nya kvalitetsfilmsatsningen hos Royal Bio: Astoria Arthouse. Det känns angeläget att som seriös filmdiggare omfatta den med sitt stöd.<BR>Järn 3:an, som tveklöst förtjänar beteckningen ?magisk film?, belönades både med kritikerpriset samt med priset för bästa regi, vid filmfestivalen i Venedig 2004.<BR>Och detta visar den sig vara en nog så välförtjänt mottagare av.<BR>Regissören Kim Ki-duk, som tidigare bland annat har svarat för den omtalade Livets hjul, låter här den unge och mycket tystlåtne (faktum är att inte ett talat ord yttras i filmen undes dess inledande cirka 20 minuter) mannen Tae-suk (spelad av Lee Seung-yeon) utgöra navet som filmens handling snurrar kring.<BR>Han arbetar som utdelare av reklambroschyrer och när han märker att lägenheterna är tomma tar han sig in i dem samt tillbringar en viss tid i dem. Han återgäldar den påtvingade gästfriheten genom att tvätta eller utföra pedantiska småreparartioner.<BR>Ett udda beteende, visst. Och ännu värre blir det när han vid ett av dessa besök plötsligt konfronteras med en vacker ? och likaledes väldigt tystlåten ? kvinna (spelad av Jae Hee), som är fången i sadomasochistiskt färgat förhållande och som längtar efter att bryta sig ut ur detsamma.<BR>Och ja: den sortens golfklubba som heter järn 3:a har en övervägande stor roll i det totala sammanhanget. Den också. I fall någon händelsevis undrade.<BR>Det som gör Järn 3:an till en så alldeles speciell film är att regissören till den väldigt snabbt lyckas skapa en så drömsk och övervärldslig stämning i den. Varför gör den unge mannen på det här viset? Vilken lycka uppnår han genom att våldgästa lägenheter och sedan kompensera genom att diskret reparera småsaker som gått sönder och ligger och skräpar i dem? Det antyds ganska starkt att det åtminstone delvis handlar om en sorts sexuell stimulans. Men det måste vara något mera också ? vad?<BR>Kvinnans agerande är lika mystifierande det. För att inte tala om hennes make, som för övrigt också är den som allra mest flitigt administrerar bruket av järn 3:an.<BR>Alltså: en definitivt värdefull och intresseväckande film. Inte bara det att Järn 3:an representerar en filmsyn som skiljer sig markant från den som vi annars är van vid ? den är också så unik i sig att man faktiskt förundras på allvar under filmtittandets gång.<BR>Det är trevligt att bli överraskad när man går på bio.<BR>Det blir man när man ser den här filmen.<BR>PS. Som förfilm visas den bara några få minuter korta Ester, i regi av Pernilla Johansson, som kan beskrivas som en blandning av hommage till den gamla simmande filmstjärnan Esther Williams och ett finger i luften till alla som enformigt hyllar konformiteten. Katarina Larke-Skedung är härlig som den allt annat än ordinära bassängdomptösen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!