Jante får kliva åt sidan

Än en gång är Jonas Gardell ute på omfattande turné genom hela landet lagom. Än en gång drar han fulla hus, med en målgrupp som tycks bestå av allt från missanpassade fjortonåringar till genomvanliga Svenssonföräldrar och pensionärer. Här finnas alltså något för alla. Det är småmysigt provocerande utan att någonsin bli farligt eller gränstänjande på riktigt. Alla får sig en släng av sleven. Noga inlindat i kärlek och eftertanke. Mest uppskattat blir det när han ger sig på sitt eget åldrande och när närliggande orter, som Boden och Jokkmokk, häcklas. En gång i tiden var han, på många sätt, först. Han slog sig fri väldigt tidigt, gjorde upp med sin sexualitet, gudstro och uppväxt inför öppen ridå - och det är någonstans i det som hans framgångskoncept har vuxit fram. För det är outtömliga ämnen som kan stötas och blötas genom hela livet. Men om man har koll på hans böcker, dvd-releaser och följt hans tv-serie om Gud, så märker man att en hel del av materialet återanvänts. Det kan lätt bli lite tråkigt, även om det ibland sker med vissa fördjupningar. Budskapet, den allvarliga undertonen, är att våga. När betraktaren märker att han har en person framför sig som aldrig försökt göra det lätt för sig, så får Jante och fördomar kliva åt sidan. Om än bara för en och en halv timme på Kulturens hus.