Jämtön i ord och bild
Att skriva en bok om en by är inte gjort på en kafferast. Sedan 2003 har ett gäng Jämtöbor samlats regelbundet för att tala minnen och forska i sin bys historia.
Foto:
- I skrift omnämns byn första gången 1491, men de fynd av säljakt som arkeologer gjort bland annat på Degerviksberget tyder på att det funnits jägarfolk här för tusentals år sedan. Och sydväst om Jämtön har en gravplats påträffats. Den har Riksantikvarieämbetet daterat till 1200 f Kr., säger Sven Olof Örnberg. Många bilder finns också att beskåda i boken. Flera av dem är signerade Agabus Björk, en av byns allra första fotografer, som inte bara dokumenterade hemma i Jämtön utan också runt omkring i Norrbotten. En av de bilder som stannar i minnet är den av Gerhard Hauptmann, sittandes på sin lättviktare av märket Speed 1939. På bönpallen sitter en liten leende gosse, Staffan Åkerström. Hauptmann är en av de personer som lyfts fram med ett eget kapitel. Född i Leipzig 1912 bestämde han sig att utvandra till USA. Året var 1933 och tiderna var oroliga. Vandrade upp till Jämtön
Därför vandrade han upp genom Sverige för att via Narvik ta sig vidare till USA. På vägen upp passerade han Jämtön. Dit återvände han så småningom efter att färden stoppats av en inställd färja i Tornedalen och där kom han att leva under resten av sitt liv. Gerhard Hauptmann var en idérik innovatör som inte bara kunde bygga hus och båtar utan också konstruera maskiner - berättelserna om honom är många. - I sin ungdom hade han fascinerats av backhoppning i Alperna och här i Jämtön lät han bygga en hoppbacke på Höglandsberget efter en modell av Hallstabacken i Sollefteå, som han hittade i Turistföreningens årsbok, berättar Sven Olof Örnberg. Svensk mästare
Backen kom bland annat att fostra en svensk juniormästare i nordisk kombination på 1950-talet - Tex Berg, sedermera känd konstnär. Han nämns bland annat tillsammans med Gunnar Kieri i ett kapitel kallat Kändisar från Jämtön i boken som rymmer det mesta från föreningsliv, fiske och näringar till djurliv, utflyktsmål, maträtter, bondska uttryck och en gårdsförteckning. - Vi har tagit med mycket, men självklart inte allt. Någonstans måste vi ju dra ett streck för berättandet. Men vitsen med en bok är ju naturligtvis att dokumentera gången tid och sprida kunskap om byn. Förhoppningen är att andra tar vid i framtiden, att traditionen att berätta om byn fortsätter. I Jämtön har vi en stor andel barn och ungdomar, de utgör drygt 25 procent av vår befolkning, säger Sven Olof Örnberg.
Så jobbar vi med nyheter