Dokumentärfilm.
- Det är Heides förtjänst att jag skaffat en kolonilott. Jag hade en underbar tid hos henne. Nu ger hon mig många odlingstips och blivit en stöttepelare i livet, säger dokumentärfilmaren Mitra Sohrabian.
Det var en artikel om Heide K rönlein som väckte Mitra Sohrabians intresse. Hon lockades av hennes generösa och originella personlighet, hennes tyska uppväxt under Andra världskriget i Berlin, hennes trädgård i Vuollerim samt hennes djupa engagemang för miljön samt invandrar- och kvinnofrågor.
- Mina dokumentärfilmer har ofta handlat om kvinnor och invandrare. Kanske för att jag kan identifiera mig. Mitt eget liv påminner i vissa delar om Heide K rönleins egen livsresa. J a g kan känna igen hennes rastlöshet, hennes e n gagemang i samhällsfrågor och den vilsenhet man kan känna när man lämnat och bosatt sig i ett annat land. I mitt fall Iran, där jag har kvar min släkt och mamma.
Det var i juni 2012 som Mitra Sohrabian började filma, möjliggjort av att hon fick Rubus Arcticus stipendiet 2011.
- Dokumentärfilm handlar om tillit. Därför jobbar jag alltid ensam, trots att ljudet exempelvis skulle bli bättre om jag hade en ljudtekniker med mig.
Och visst, det klickade snabbt mellan Mitra och Heide. Många samtal om livet i stort och smått, det sorgliga liksom livets glädjeämnen, har tagit plats på 45 timmar insamlat råmaterial.
- Heide är en "stor" människa, mångfacetterad. Hennes kärlek till naturen, underbara matlagning, känslor för sexualitet och politiska engagemang... Jag har verkligen fått anstränga mig för att skapa en hel bild av henne. Det har inte varit lätt, men min intention vid klippbordet var att få fram både det roliga och sorgliga i hennes liv. Uppväxten under kriget är smärtsam. Även tyskarna var offer för kriget. Hon var ett barn men har ändå fått stå till svars för förintelsen av judarna.
Nu har 45 timmar råmaterial blivit till en 58 minuter lång film, Filmen om Heide, som visas på SVT på måndag.
- Jo, jag är nöjd, även fast det var svårt att klippa bort så mycket. Däremot är Heide mycket ledsen över att hennes uttalande om svensk vapenexport och ensamkommande flyktingbarn censurerats. Men jag gick med på det, för jag vill hemskt gärna att fler människor i Sverige ska få lära känna Heide Krönlein. Hon är unik, menar Mitra Sohrabian.