Med fyra, allra minst, klassiska skivor som grupp och ett närmast oöverskådligt antal soloalbum och andra utvikningar av samma kaliber vet ni vilka de är vid det här laget. Senast vi hörde en helt ny skiva var för fyra år sedan, den inte helt märkvärdiga 8 Diagrams.
Värt att notera: ingenstans på den här skivan står hela gruppens namn utskrivet, inget "Clan", den här gången. Och vare sig äldste medlemmen GZA eller Masta Killa är med. Däremot medverkar den inofficielle och tidvis avpolletterade medlemmen Cappadonna, på flera spår, och han har alltid varit en av mina favoriter. RZA, gruppens obestridde ledare står som exekutiv producent, men inte som faktisk dito på ett enda spår, ändå medverkar han på flera spår med sin omisskännliga röst. Dessutom bygger inte musiken på samplingar,
utan det är bandet The Revelations, i och för sig kända för att spela en slags funk/soul som låter samplad mer än något annat, som står för alla bakgrunder. Och det är lika många gästrappare som verkliga medlemmar.
Men så brukar det vara, och det låter mer Wu-Tang än vad man gjort på länge.
Och det är bra, det är fruktansvärt bra till och med. Det är till och med bästa gruppinsatsen sedan The W från år 2000.
Kung-Fu-samplingar? Check. Kompakt mörker? Check. Texter som ingen, möjligen Nas, är eller någonsin varit i närheten av? Check. Det enda jag möjligen saknar är GZAs helt sömlösa flow, och RZAs helt vansinniga tonartsbytessamplingar. Men det är marginella invändningar. Ett Wu-Tang, med eller utan Clan-suffix, i den här formen slår allt, alla dagar i veckan.