Ingen kompromissjävel släpps över bron
INGA KONVENTIONELLA UTSAGOR. Johanna Ekström.Foto: RITCHIE VUITI
Foto:
skadliga för synen
Mina ord trängdes i skrovliga labyrinter
Mina gester var så vidlyftiga
Jag bar handskar för händer med hundratals fingrar
Större kamp för att kalla alla dessa hon för jag
Vila betydde språklöshet
"nattade byggnadsställningar
där inget hem kan gro"
"Jag bar på döda barn
Du sa att du inte visste vem jag var
Jag kunde inte längre kamma mitt hår"Jag beundrar Johanna Ekströms allvar och konsekvens. Ingen kompromissjävel släpps över bron, inga insmickrande ordvändningar, inte tillstymmelse till någon lustighet. Nåja, en eller annan poetisk bild kan väl locka fram leenden hos Breton och Dali i deras surrealistiska himlar och glädja även mig, som fortfarande traskar omkring på Mjölkudden:
"En grön bh
rider barbacka
på en kamel
som uppstått
ur mitt bröst"
Jag som läsare kan få stå där och skrapa med foten och vilja få kontakt, men författaren kan vara vänd åt ett annat håll och mera intresserad av sina "irisklara/hermetiskt slutna/ världar" än av att kommunicera. Och du, som gillar konventionell och vardaglig poesi, bör välja en annan bok.
Johanna Ekström
Det enda främmandeW&W
Det enda främmandeW&W
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!