– Det som lockar mig är individen, säger Jan Troell.
För inte alls så länge sedan sågs vi i det som skulle föreställa Göteborgs Handels- och Sjöfartstidnings redaktion på 1930-talet. Jan Troell korsade mellan den gamla sätterimaskinen och Torgny Segerstedts kontor, där i Studio Kronan.
Igår var han åter i Luleå. Den här gången för att smygvisa resultatet om Göteborgs Handels- och Sjöfartstidnings chefredaktör för en mindre publik. Och Jan Troell var både avspänd och glad.
– Det är väldigt lugnande inför den svenska premiären att filmen redan mött en publik. Jag har känt att de hängt med känslomässigt. Det vet man ju aldrig innan. Det där är väldigt subtilt, och går aldrig att förutse.
Dom över död man har visats på ett antal filmfestivaler, nu senast i huvudstaden där Jan Troell tog emot Stockholm lifetime achievement award. Och redan i september prisades filmen i Montreal då Jan Troell utsågs till bästa regissör. Att filmen skulle handla om just Torgny Segerstedt som person, var den 81-årige regissören på det klara med redan från start.
– När jag fick förslaget om att göra en film från Kenne Fant, som skrivit en biografi om Segerstedt, blev jag direkt intresserad. Och det fanns såklart många historier att utgå från, men jag ville hitta det jag fångades av. Och det var personen. Jag ville komma honom så nära man kan genom att läsa sig till det, säger Jan Troell.
Och Torgny Segerstedts insatser som både skribent och samhällsutvecklare är väl dokumenterat. Men för att komma närmare honom som person, har Jan Troell till stor del använt sig av Estrid Anckers biografi från 1962. Hon var Segerstedts sekreterare under krigsåren. Och att sedan Jesper Christensen skulle ikläda sig rollen som Segerstedt, var det egentligen inte heller några tvivel om.
– Jag visste direkt att Jesper skulle vara idealisk. Om han varit svensk. Segerstedt var ju det mest svenska man kan tänka sig, säger Jan Troell och fortsätter:
– Jag jobbade ju med Jesper i Maria Larssons eviga ögonblick just då och sa som det var. Att jag hade velat se honom i rollen men att han då var tvungen att prata svenska. För vem jag än tänkte på i rollen som Torgny så dök Jespers nuna alltid upp.
Dom över död man utspelar sig från 1930-talets början till andra världskrigets slut. Och trots alla år som passerat, har filmen premiär i en tid där invandringen flitigt debatteras och där SD skördar stora framgång. En aktualitet som Jan Troell inte ägnat någon vidare tanke åt.
– Det är mest en tillfällighet. Och någonstans tycker jag att filmen tar upp eviga frågor. Existentiella frågor. Som konflikten mellan arbete kontra familj, kärlek kontra trohet. Sedan det fria ordet, utrikespolitiken. Men det är för mig mindre spännande. Det som lockar mig är individen.
Vem är näste person du tar dig an att porträttera?
– Ja...
Jan Troell skrattar. Och försöker med visst besvär ta sig upp ur den djupa biofåtöljen.
– Jag har redan lite nya tankar. Men mer än så kan jag inte säga.
Fotnot: Recensionen av Dom över död man kan ni läsa i fredagens tidning. Filmen har premiär den 7 december.