Nej tack, kaffe vill Simon Trabelsi inte ha. Luleårapparen, som nyligen lämnat jobbet som marknadsförare på byrån Images USA i Atlanta, har alldeles tillräckligt med kreativ energi.
Idéerna skjuter skarpt mellan hjärnans synapser. Ställer du en fråga får du blixtsnabbt ett välformulerat svar.
- Kaffe funkar inte för mig, jag skulle sprängas helt enkelt, säger han.
Han köper ett glas mjölk och ett wienerbröd i kaféet på Kulturens hus i Luleå. Och än så länge går det faktiskt att njuta av vyn från uteserveringen. Sista sommarsolen dämpar höstkänningen och skapar blänk i det vatten som om några månader ska bli skridskobana. Skapar blänk, ja. Blänk är namnet på eurotrashtrion som förutom Simon Trabelsi består av producenten Klas Granström och sångerskan Lina Öhman.
Hajp på bloggar
Áurinko Rising Again heter den nya EP:n från bandet som 2009 släppte debutalbumet You’ve never been to Sápmi. Dessförinnan hade Blänk lagt upp låten Shirt off på MySpace och mottagits med en jättehajp på collegescenen och i bloggosfären.
Bandet beskriver den egna ljudvärlden som en fusion av hiphop, electro, r’n’b och svensk melankoli.
- Melankolin finns absolut där, men det är inte ett aktivt val utan blev liksom bara så. Det är något speciellt med norra Sverige. Dystert på vintern och en helt annan stämning, en annan glans, på sommaren. De som stannar här förtjänar verkligen sommaren. Även känslomässigt är det speciellt, med stålverket och machoattityden: "gråt inte, gnäll inte ...".
Sverige och USA
För att börja från start: Första kapitlet i Simon Trabelsis liv skrevs i Luleå. Men berättelsen om hans tonårstid utspelar sig till stora delar i USA dit familjen flyttade och där han, med toppbetyg hela vägen, fick sin utbildning.
Simon Trabelsi har hittat hem i båda länderna. Under intervjun växlar han mellan svenska och engelska.
- Att ha båda delarna, det är jättestort och något jag vill fortsätta med. Nu klurar jag på hur jag kan få det att fungera praktiskt. Det vore fint att ha en lägenhet här och en där. Så gör min mamma. Hon har en lägenhet här som hon hyr ut på vintern.
Rasism i skolan
Då och då refererar Simon Trabelsi till sin barndom i Luleå och hur den format honom. Mellan raderna anas ett Sverige pösigt uppfyllt av tron på den egna nationens förträfflighet: här är minsann alla människor lika mycket värda. Rasism, vad är det? Det man inte pratar om finns inte.
- Här var det skämt som "du är svart som natten". När jag kom till USA kallade de mig lightskinned ...
Som ung vuxen fick Simon Trabelsi uppdraget att, utifrån ett sociologiskt perspektiv, samla sina erfarenheter i ett kapitel till en bok.
- Sista tiden i college började jag skriva om mitt liv. Det var då jag började inse de sociologiska fakta som gjort mig till den jag är. I grunden handlar mycket om att vara svart och växa upp i Luleå. Folk ser ned på en och man måste hela tiden bevisa något. Då var jag nästan den ende svarta i skolan, det var jag och min syrra, och så fanns det en kille från Thailand och hans storasyrra, säger Simon Trabelsi.
När han som barn sökte spegelbilder gapade skolgården tom. Simon Trabelsi lyfte blicken.
- I början blev det hiphopen och USA som låg långt härifrån. I min värld blev det Tupac och Fresh Prince in Bel Air. Det var inte så mycket musiken utan något de lärde mig om mig själv, då när jag var liten och bodde i Sverige. Man fick reda på att det fanns svarta människor i världen som gjorde coola saker, säger han och fortsätter:
- Och Kid Cudi, som är helt otrolig! Jag känner exakt så. Där finns så många låtar som jag önskar att jag skrivit.
Tidigt genombrott
Efter en tid i USA återvände Simon Trabelsi till Sverige. Det var i början av det nya seklet och hiphopen var på frammarsch i landet. Som ung driven rappare låg han rätt i tiden. Han lärde känna Norrbottensrapparen Zakarias "Zacke" Lekberg samt Johan och Anders Rensfeldt i Movits - innan de blev Movits med hela världen.
I samma veva fick den svensk-amerikanske rapparen Adam Jewelle Baptiste, ADL, som hade en konsert i Luleå, upp ögonen för den då 15-årige Trabelsi.
- Jag minns att jag rappade i Södra hamn, sedan började tidningarna höra av sig. Någon månad senare var jag förband till Latin Kings.
Solokarriär
Parallellt med studierna, bland annat via ett collegestipendium till ansedda Dartmouth i New Hampshire, och senare anställning på reklambyrå, gjorde Simon Trabelsi musikkarriär som Young Ivy. För fyra år sedan kom soloskivan Ground Up Grind och i början av 2010 släppte han The Conjugal Visit ihop med Emil "Gin Joints" Pettersson från Luleå.
Nu, ett par år senare, tar Simon Trabelsi ut skilsmässa från artistnamnet.
- Young Ivy-grejen byggde lite på paranoia medan jag fortfarande gick i college. Jag kände att jag borde hålla isär det. Men nu är jag etablerad på marknadsföringsområdet. Om en arbetsgivare ser ner på att jag även har en musikkarriär så är det inte ett ställe jag vill jobba på. Nu kan båda grejerna existera i samma rymd.
För Simon Trabelsi, formerly known as Young Ivy, är det Blänk som gäller framöver.
- Det blir bara bättre. Vi får mer och mer kemi mellan oss och lär oss varandras sätt att vara, både artistiskt och personligt, säger han.
Tre astronauter
Áurinko Rising Again är inspelad hemma hos Simon Trabelsi i Atlanta, i ett rum på Comfort hotel i Luleå, i Klas Granströms föräldrars stuga i Ryssbält och hos densamme i Stockholm.
Simon Trabelsi beskriver en arbetsprocess som bygger på ett lustfyllt utforskande av ljud och stämningar. För ens inre tornar bilden av ett kreativt universum där tre astronauter syresätter varandra.
- Vi har så olika bakgrund och olika personligheter och delar ett stort musikintresse. Det blir slumpmässigt när vi jobbat, det bara händer grejer. Det är nästan en regel att vad som helst är möjligt, säger han.