Hästpojken är ett punkpoppigt samarbete mellan forne Broder Daniel-trummisen Lars Malmros och Bad Cash Quartet-sångaren Martin Elisson. Som tredje band ut på Äpplet-scenen under Umeå Opens elfte årgång mjukstartar de med lugna Utan personlig insats. Efter denna fade-in drar man igång på riktigt, med bland andra gapiga radiohiten Shane McGowan. Det är skrik och skrän och hopp och spark såväl på scenen som i publiken. Elisson är laddad vid micken och ser stundtals ut att vilja slå ihjäl någon Till en början imponerar de ändå inte särskilt mycket, även om de inte heller gör mig besviken. Lagom till spelningens slut bjuds alla in på folköl i Göteborg samtidigt som energinivån skruvas upp ett snäpp till, vilket höjer det totala betyget till Bra. Hästpojkens musik är ingen orgie i originalitet, och de balanserar på gränsen mellan att vara för mesiga för punkrockarna och för arga för popfansen. De lägger tyngdpunkten åt än det ena, än det andra hållet, men tappar nästan aldrig fotfästet.
