I framtid dans

I gårdagens Kuriren/nöje läste du om en dansbandskultur i kris. Spelställena har minskat med två tredjedelar, ungdomarna vänder dansen ryggen, publiken sviker och mediahypen är över sedan länge.
Kuriren har pratat med experterna ? och det verkar trots allt finnas en framtid för danskulturen.

Kultur och Nöje2005-10-25 06:30
Domen mot den kultur som sedan decennier ansetts vara mer folkhem än Per-Albin är hård. Det råder en allvarlig kris på alla plan, inte minst i Norrbotten. Glansdagarna från en tid när televisionen endast hade två kanaler, radioapparaten flödade av dansanta låtar och Vikingarna fortfarande var kramgoa, är borta. Och ingen Kuriren pratat med tror att den tiden någonsin kommer tillbaka. <br>Thomas Deutgen mötte du redan i gårdagens artikel. Han har under några år varit länets mest kände dansarrangör, med bland annat stora galor i Coop arena i sin CV. Thomas berättar om den kultstatus som några av de äldre dansbanden börjat få. <br> ? Det enda bandet som drar en yngre publik i dag är Lasse Stefanz. På deras spelningar ser man unga människor längst fram i Stefanz-tröjor som kan alla texterna, säger Thomas Deutgen. <br>Behöver en fixstjärna<br>Just denna kultstatus, som i viss mån även innefattar dansband som Vikingarna och Thorleifs kan vara en del av räddningen för danskulturen. Kanske kan de på sitt sätt bidra till att det kan bli coolt och lite kult att gå på dans i framtiden. Men då återstår frågan vad som händer när de stora elefanterna lägger av. För de börjar redan nu vara gamla i gamet. <br> ? Branschen behöver en fixstjärna, det finns ingen efter det att Magnus Carlsson lämnade Barbados. Jag tror inte att musiken kommer att dö ut, men vad som händer när de gamla goa dansbanden lägger av är svårare att säga, menar Michael Nystås som driver landets största nätblogg för dansbandsmusik ? Dansbandsbloggen. <br>Mer än domedagsklockor<br>Michael Nystås var också tidigare dansbandskrönikör på Aftonbladet i 14 år, men han fick sluta när tidningen inte längre ville prioritera dansbandsmusik. Han är den av alla Kuriren pratat med, som är mest positiv inför framtiden. Det vill säga: han ser mer än bara domedagsklockor i dansframtiden. Nystås har även ett eget recept på hur krisen skall ersättas med en ny ?dansvåg?. <br> ? Ett stort genombrott för ett band kan räcka. Det såg man när Friends hade sin storhetstid med egen dokusåpa och melodifestivalvinsten, det smittade definitivt av sig på hela branschen, fortsätter Nystås. <br>Återväxten i Norrbotten av unga dansband är dock lika med noll. Ingen av de Kuriren pratat med känner till ett enda (1!) dansband med unga musiker från länet. Men så verkar det inte se ut i hela landet. <br> ? Det kommer många yngre band söderifrån som är duktiga och alla dansband låter inte likadant längre, musiken har blivit bredare, de nya banden spelar covers på Backstreet Boys och modern listmusik. Media och andras attityd mot dansbanden är också något bättre och mer respektfull i dag, säger Diana Thylin, chefredaktör på tidningen Får jag Lov, landets största tidning om schlager och dansband. <br>Skolan har ett ansvar<br>Många vill också se att skolan involverar sig mer och menar att skolan har ett ansvar att de unga får prova på att dansa i tidig ålder. I synnerhet när den gamla Folkets park-mentaliteten där alla mellan 15?70 år träffades och de unga lärde sig dansa av de äldre, sedan länge är fridlyst. <br> ? Jag skulle vilja se ett beslut på regeringsnivå att skolorna ska lära ut dans, säger exempelvis Diana Thylin. <br> ? Man märker när man spelar ute att många yngre vill dansa när vi spelar sånt de gillar, fast de vet inte hur man gör, säger Anders Thorell från dansorkestern Thorells. <br>Flyttar in på krogen<br>En annan självklar förändring som ligger i tiden verkar vara att logdanserna på allvar flyttar in på krogen, där alkohol och mat kan serveras till dansen. I synnerhet eftersom dansfantasterna som färdas i husvagn längs hela Norrlandskusten på helgerna för att se sina favoritband blir äldre och äldre, och inte går ut lika mycket. <br> ? Det är en tidsfråga innan krog- och pubkulturen med alkohol och matservering är lika med danskvällar. Jag har försökt ordna dans med stora band och saft och bulla-servering, men ska man klara sig i framtiden måste man hitta en balans mellan ?husvagnspubliken?, alltså de riktiga dansfantasterna och de ?vanliga Svenssons? som vill gå ut, dricka öl och umgås, säger Thomas Deutgen.<br>Hårdnande konkurrens<br>Arrangörerna måste alltså vara beredda på att anpassa sig till vad folket vill ha. Men om återväxten ska tryggas av såväl nya dansbandsartister som fans, så måste också de skivbolag och artister som gör dansbandsmusiken attrahera nya människor. Konkurrensen om musikköparna hårdnar för varje år som går, i takt med den allt mer förbättrade tekniken som gör det lättare att spela in och ge ut sin egen musik. I dag är genrer som hiphop, pop, electronica och rock också långt före dansbanden när det gäller att attrahera unga lyssnare. <br> ? De nya unga banden har ett stort ansvar. De måste förnya genren och det enda sättet är att få genomslag hos en publik långt ned i åldrarna. Det är alltid lätt att skylla på media för att det går trögt, men det måste vara upp till dem själva att göra sig intressanta. Det behövs fixstjärnor som är med i Allsång på Skansen och som hörs på listorna, det är dags att hela dansbandsgenren rannsakar sig själva, säger Jael Wärn, kanalchef på Sveriges Radio P4. <br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!