Hur står det till med hälsan i vår kultur?

Vi lever i en tid besatt av hälsa. Energiska gurus predikar med rosiga kinder och höjda pekfingrar om vikten av motion och att tänka på vad vi stoppar i oss.

Kultur och Nöje2009-04-15 06:00
En liknande utveckling sker på det mentala området. Som om målet vore att klona våra personligheter, ska vi alla stoppas fulla av samma sunda och positiva tankegångar. Att antalet diagnoser och "sjukdomar" ökar är logiskt, när gränserna för vad som är normalt och friskt hela tiden snävas av. När jag först får Kulturen och hälsan i handen gör titeln mig misstänksam. Men dessbättre visar sig få av bokens essäer inriktade på kopplingar mellan kulturen och någon slags nyttighet. I stället kompliceras både begreppen "hälsa" och "kultur". I ett av de mer läsvärda inläggen diskuterar Karin Johannison bland annat vad diagnoser och sjukdomar säger om det samhälle de uppkommer i. Vid sekelskiftet 1900 blommade diagnoser som hade att göra med olika trötthetssymtom. Ofta ställdes dessa diagnoser på högpresterande människor. Det var också just utmattning som riskerade att omintetgöra individens möjligheter att lyckas i ett nytt samhälle som snabbt industrialiserades och moderniserades. Många hävdade att denna trötthet inte var någon sjukdom utan bottnade i jagets reaktion på glappet mellan krav och förmåga. Med detta i minnet är det inte svårt att förstå varför diagnoser som "utbrändhet" och "utmattningsdepression" på senare år dykt upp och blivit vanliga. Det individualistiska informationssamhället ställer nya och höga krav på medborgaren som för bara en generation sedan levde relativt trygg i folkhemmets armar. Diagnoserna säger något om samhällets belastningar på individen. Man skulle kunna diskutera om "sjukdom" egentligen betyder att människan är sjuk, eller att samhället är det. Intressant är Johannisons teori om att en diagnos ofta har högt anseende när den inledningsvis ställs på människor verksamma i prestigefyllda sektorer av samhället. När den sprids nedåt till bredare skikt tappar den både status och uppmärksamhet. Ett helt annat perspektiv har Even Ruud som skriver om musik som terapiform. Musiken kan användas i behandlingen för att underlätta för den som behöver röra på sig. Den som lider av nedstämdhet kan också ordineras musik, eftersom tonerna bidrar till att kroppen utsöndrar endorfiner. Den finaste definitionen av vad konst är står Gunillla von Bahr för. Hon beskriver det som "att våga stå där alldeles naken och berätta för publiken om livet så som jag upplever det just nu". Här skymtar också en av de saker som gör konsten så nödvändig - den bygger på gemenskap och talar om för oss att vi inte är ensamma. Våra problem är inte enbart våra och personliga, de är en del av vad det innebär att vara medborgare i ett samhälle och att vara människa.

Gunnar Bjursell & Lotta Vahlne Westerhäll

Kulturen och hälsan -
essäer om sambandet mellan kulturens yttringar och hälsans tillstånd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!