Hur mäter man värdet av kultur?

Forskaren Kristina Laurell Stenlund tror både på vetenskapens och tankens kraft.  När spaden sattes i jorden inför byggandet av Kulturens hus i Luleå tänkte hon att "det där ska jag forska om".

VÄLBESÖKT HUS. Kristina Laurell Stenlund på plats i ett av de kulturhus hon studerat värdet av i sin doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Hon konstaterar att det finns många behov som ska tillfredsställas i en kommun. "En viktig fråga som alltid måste ställas är: Vilka intressegrupper ska få sina hus?"

VÄLBESÖKT HUS. Kristina Laurell Stenlund på plats i ett av de kulturhus hon studerat värdet av i sin doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Hon konstaterar att det finns många behov som ska tillfredsställas i en kommun. "En viktig fråga som alltid måste ställas är: Vilka intressegrupper ska få sina hus?"

Foto: Eija Dunder

Kultur och Nöje2010-10-23 06:00
Några år senare presenterar hon en doktorsavhandling där hon studerat samhällsnyttan i att bygga och förvalta ett kulturhus, med en alldeles särskild utgångspunkt i just Luleås. I botten är Kristina Laurell Stenlund civilekonom och i sin licentiatavhandling vid Luleå tekniska universitet studerade hon värdet av kompetens i basindustrin, ett viktigt men samtidigt nästan osynligt värde. På samma sätt förhåller det sig med ett värde som betydelsen av kultur - hur och med vilka måttstockar mäter man den? - Ofta kopplar man ihop samhällsnytta med nationalekonomi. Men jag har valt att titta på brukarvärdet också ur andra perspektiv, inte minst ur ett socialt, säger Kristina Laurell Stenlund som med sin doktorsavhandling inte bara vill skapa djupare förståelse för ett byggprojekts värdeskapande utan också hitta grunderna för en teoretisk modell där dessa värden kan uppskattas redan vid planeringen av ett byggprojekt. Beslutet drevs igenom
En viktig del i Kristina Laurell Stenlunds avhandling utgör rapporten Effekter av byggandet av Kulturens hus i Luleå. I rapporten sammanfattar hon historien bakom beslutet - låter bland annat kommunalrådet Karl Petersen själv berätta om hur beslutet drevs igenom inom en delvis motsträvig lokal socialdemokrati - följer byggprocessen via dess olika aktörer och avslutar med en omfattande enkätundersökning bland husets besökare våren 2008. Enligt rapporten stavas nyckeln till kulturhuset - som först kallades "konserthus" och senare "k-hus" för att blidka dem som uppfattade ett konserthus som något för finkulturen och eliten - biblioteket. Även där fanns behovet av ett nytt hus och genom att lägga samman tre av de kulturella verksamheterna i en och samma kåk kunde socialdemokraterna med Karl Petersen i spetsen plötsligt inte bara bygga det konserthus för 70 miljoner kronor man talat om i många år utan ett kulturhus för 370 miljoner, "en ganska fascinerande svängning" som Karl Petersen själv skriver i Kristina Laurell Stenlunds rapport. Ökad handel
Medan Kulturhuset i Stockholm byggdes som kontrast till handeln kring Sergels torg finns det på mindre orter en önskan om att offentliga byggnader ska bidra till ökad handel och fler stadsbesökare. Kristina Laurell Stenlund har studerat de ekonomiska effekterna Kulturens hus haft både på handel och besöksnäring. Samtidigt som hon kan konstatera att intäkterna ökat kan hon inte bevisa något direkt samband. -  Naturligtvis betyder siffrorna i sig något, men att ökningen enbart beror på tillkomsten av Kulturens hus är för mycket sagt. Men mycket går att mäta och eftersom offentliga byggen nästan alltid skapar debatt vill människor veta vad de får tillbaka, så därför är det viktigt att forska kring nyttofrågor, säger Kristina Laurell Stenlund. Turbulent arkitekttävling
Efter arkitekttävlingens turbulens - både dåvarande stadsarkitekten och de två jurymedlemmarna som utsetts av Sveriges Arkitekter reserverade sig mot juryns beslut - inleddes ett byggprojekt som enligt Kristina Laurell Stenlund blev lyckat. - Kommunen satte ett mycket tydligt kostnadstak och projektledningen var noga med att dra med alla som skulle arbeta i husets olika verksamheter i ett tidigt skede av processen. Det tycks ha funnits en stor tillit mellan aktörerna under arbetets gång. Kulturens hus var en viktig symbolfråga i Luleå där frågan hade diskuterats i många år. Det låg mycket prestige i arbetet. Där fanns mycket att förlora men också en hel del att vinna. Kostnaderna överskreds inte och tidsramen höll, vilket är ett gott resultat i sig. Men framförallt ska vinsterna med Kulturens hus räknas i sociala värden, anser Kristina Laurell Stenlund, som baserar sina slutsatser på en enkätundersökning som gjordes vid flera olika tillfällen bland husets besökare - spridda i ålder och intressen. Bäst med huset
Förutom en rad detaljerade frågor med svarsalternativ om allt från barens utformning till hur man uppfattar ljud- och scenbilder eller den föreställning man just upplevt, valde Kristina Laurell Stenlund att ställa den öppna frågan vad besökarna tyckte var det bästa med Kulturens hus. Den analys hon senare gjorde visade att svaren kunde delas in i tre olika kategorier där fördelningen var relativt jämn mellan den arkitektoniska utformningen och husets funktionalitet, placeringen och aktiviteterna. - Vi fick över 450 svar och bara två tyckte att huset var fult. Många talade om huset som en efterlängtad mötesplats och om att det möjliggjorde just den hårdrockskonserten eller just den speciella föreställningen - där finns många exempel. Att intresset för Kulturens hus var och är stort bland Luleåborna visar inte minst besökssiffrorna - bara biblioteket har tre till fyra gånger så många besökare jämfört med tidigare. Att timingen för bygget blev perfekt - huset byggdes och invigdes under ett mycket gynnsamt ekonomiskt läge med högkonjunktur - har i sig bidragit till bilden av ett framgångsrikt projekt. Kristina Laurell Stenlund konstaterar också att Luleå kommuns syfte att skapa en mötesplats för alla medborgare genom att bygga ett kulturhus som innehåller möjligheter till olika kulturella aktiviteter har uppnåtts. -  En offentlig byggnad skapar värden även för andra än brukarna eftersom byggnader med tiden kan komma att representera viktiga symbolvärden i ett samhälle. För de kulturintresserade har Kulturens hus naturligtvis en otroligt stor betydelse, säger Kristina Laurell Stenlund, som nu söker pengar för att kunna fortsätta sin forskning. -  Den här gången har jag undersökt värdet av kulturhus, men jag skulle naturligtvis också ha kunnat studera hockeyhallar eller idrottsarenor på samma sätt. För en kommun handlar det alltid om att väga kostnader mot vinster innan man tar beslut om offentliga byggnader. En viktig fråga som alltid måste ställa är naturligtvis: Vilka intressegrupper ska få sina hus?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!