Humpa bumpa med Räfven

... till Jonas Lundberg från bandet Räfven som spelar idag, först på Krokodil i Piteå och sedan på Lillan i Luleå, tillsammans med reggaebandet Glesbygd'n. Räfven har nyligen släppt sitt andra album Next time we take your instruments! och den här Norrlandssvängen är en del av en längre releaseturné.1. Hur skulle du vilja beskriva Räfvens musik?- I grund och botten är det någon slags folkmusik som är väldigt energisk, medryckande och explosiv. Det är åtta personer som ger 110 procent hela tiden. Vi spänner från snabba balkanlåtar och humpabumpa till vemodiga finska valser.2. Det låter som att ni är väldigt inspirerade av Östeuropa, är det så?- Ja, vår första skiva innehåller ju traditionella klezmerlåtar, judisk folkmusik och såna saker, så det har lagt grunden. Men på vår nya skiva är det bara egenkomponerat material.
3. Hur kommer det sig att det blev den inriktningen?- Det var nog mest tillfälligheter. Vi tänker inte att vi måste spela en viss genre eller musik men klezmer passar oss väldigt bra för att det är så medryckande melodier. Det gick hem från första början.
4. Ni skriver på er hemsida att ni föddes på gatan, vad innebär egentligen det?
- Det innebär att vi har spelat mycket gatumusik. Vi brukar åka ut på gatumusikresor varje år, i somras var vi till exempel i Amsterdam. Även fast det är en studioskiva vi har release för nu så finns den här känslan av gatan kvar. Det är mycket tjo och tjim.
5. Jag tänker att ni måste ha varit med om en hel del konstiga situationer. Vad är den konstigaste spelning ni har gjort?- Det roliga med det här bandet är att vi tycker det är kul med utmaningar och att vi aldrig säger nej. Vi har spelat i studentrum i Lund på tolv kvadratmeter och vi har spelat på lyxyachter. Flera konserter har vi fått avbryta för att golvet har hållit på att rasa in. - Men vi hade en väldigt rolig spelning en gång på en festival i Krogstrand på västkusten. Scenen var ett cirkustält som låg precis vid vattnet, och det blev väldigt varmt, det dröp kondens från väggarna. Sedan under extranumret så kände vi att vi var tvungna att bada, så vi sprang i princip av scenen med instrumenten rakt ner i vattnet. Och hela publiken följde med. Det var 400 pers som badade samtidigt, det kändes som ett väckelsemöte.