Greklands västerländska och uråldriga visdom föreföll alltid ny när han talade om den.
Nu har han samlats till de odödliga han besjöng ett helt liv, jag föreställer mig att ängden är ljus och öppen, milt omsluten av skuggande växtlighet. Och att de goda samtalen fortsätter där, med samma häpnad och entusiasm.
Solglitter över svarta djup är titeln till hans sista bok, om den store poeten Pindaros som på 400-talet i sina segerdikter lovprisade tidens stora idrottsmän. Pindaros var en storkändis, hyllad och prisad som få, dessutom synnerligen produktiv. Inte mycket finns bevarat, ibland är tiden obarmhärtig även mot de mest kanoniserade.
Linnér skriver njutbart eftersom han skriver rikt. Associationer, inflikningar, breda översikter, djupare analyser, den egna personen – allt blandar han till angenäm lärdomsprosa. Humanismen är en hållning, inte ett skryt.
Linnér själv hade ju en annan gärning som diplomat strax intill de grymheter som även de hade klassisk giltighet, hans humanism var dubbelsidig.
Pindaros segerdikter då? De som i sin halvt krypterade form så ofta skänkt Linnér tröst och lindring. Ja, inte är det lyrik som ingående beskriver finalheaten i kapplöpning eller knockouten i boxningsmatcher. Det är inte idrottens form, snarare dess anda som besjungs. Och till skillnad från det som i dag kallas analys i sportsändningarna är Pindaros både meningsfull och välformulerad.
Hela perspektivet ligger sådär 2.500 år tillbaka i tiden. Det besjungna handlar om äran, ätten, den gudomliga gnistan och vikten av goda seder och later, att aldrig gripas av övermod. Där kommer solglittret in, det jag föreställer mig liknar aprilsol över smältvatten. Ävjan och mörkret därunder, strax därunder, förvillas aldrig av ytans skimmer!
Så mycket var annorlunda, faktiskt nästan allting, utom brokigheten runt själva tävlingarna. Där verkar Olympen överträffa olympiaden, ”sofister diskuterade högljutt med varandra, historiker läste ur sina verk, poeter reciterade, magiker visade sina konster, spåmän sökte locka till sig kunder, krämare av alla slag gjorde reklam för sina varor”.
Filosofer och poeter strax intill arenan. Vad skulle huvudsponsorerna säga om det?