Kärnfamiljen är fortfarande norm och ideal, men skilsmässorna är likväl ett faktum - även i litteraturen. I flera av höstens böcker hanteras de krackelerade äktenskapen på olika sätt.
Det är inte helt förvånande att det handlar om skilsmässa i Helena von Zweigbergks nya roman, en uppföljare till relationsromanen Ur vulkanens mun. I Anna och Mats bor inte här längre återvänder hon till sina huvudpersoner, som redan i förra romanen var i stort behov av såväl familjerådgivning som nytändning. En över 15 år lång relation sätter sina spår, även när den är över.
- Den utspelar sig under tiden från att papperen skrivs på till dess skilsmässan går igenom. Det är en speciell limbotid. Jag tror att man upplever den här boken som ljusare och betydligt mindre klaustrofobisk.
I sitt radioprogram Oförnuft och känsla tog Helena von Zweigbergk redan förra sommaren upp ämnen som uppbrott och vändpunkter.
- Just när förändringen sker, det är spännande. Vad är det som får människor att ta steget? Människor ändrar inte sina liv i första taget, det tror jag är en myt.
Lycklig skilsmässa?
Skilsmässan som en nödvändig process, som kan leda till något positivt, är ett tema som går igen i Happy happy - en bok om skilsmässa, en samling självbiografiska texter som också den kommer senare i höst. Helena von Zweigbergk är en av skribenterna, tillsammans med bland andra Mia Skäringer, Gudrun Schyman och Mari Jungstedt. Bakom antologin står författarna och journalisterna Maria Sveland och Katarina Wennstam, som båda tröttnat på bilden av skilsmässan som det stora misslyckandet.
- När vi själva skilde oss mötte vi många förlegade värderingar. Samtidigt som jag kände mig gladare än någonsin såg alla andra det tragiska och beklagade. Mina känslor var tabu, nästan som att vara glad över att ha blivit änka. Varför kan vi inte prata om skilsmässor som en utveckling av livet, undrar Maria Sveland.
Feministisk hörnsten
Det skribenterna har gemensamt är en ganska positiv erfarenhet av skilsmässan. En ofta smärtsam upplevelse, som man trots allt kan komma stärkt ur. Dessutom är skilsmässan som fenomen inget att beklaga, menar Maria Sveland. Tillsammans med fri abort är rätten att skilja sig en feministisk hörnsten.
- Är man skild och läser den här antologin ska man känna sig stärkt och peppad. Är man gift och läser den ska man bli sugen. Vi behöver en mer avslappnad relation till skilsmässor.
Separationer och skilsmässor är tema i ytterligare några av höstens böcker, framförallt romaner. I Kajsa Ingemarssons Någonstans inom oss får relationen ett långt mer abrupt slut än vid en skilsmässa. Men det handlar fortfarande om ett växande avstånd i tvåsamheten och om att släppa
taget om den man älskar.
Huvudpersonen i Christine Falkenlands kommande roman Sfinx har problem med just det. Hon, den första hustrun, blir närmast
besatt av makens nya familj. En roman om psykets solkigaste vrår, lyder förlagets beskrivning.